Mina klimatmodeller 62

Alvar Nurre Nyrén
2 aug.
7 min läsning

Uppdaterat: för 3 dagar sedan

250802

Uppdaterad med ERA5 250807

Egentligen inte så mycket nytt i juli månads mätningar utan tecknen på en förestående "klimatkrasch" fylls på i ett ev tidigt skede av en utveckling neråt. Naturliga variationer ser således ut att glida över i en ny historisk fas neråt, men ännu för tidigt att kalla det en etablerad trend med sjunkande 30-åriga medelvärden, d.v.s. en fallande klimatutveckling i vetenskapligt hänseende.

UAH

Globalt:

UAH satellitmätningar för juni 2025 visade globalt på en nedgång till +0.36C, ned från +0.48C.

Det blev ingen rekyl således utan istället en ny körare neråt och förra månadens mindre rörelse var bara en rekyl/uppbromsning inom månaden.

I och med att utslaget åter blev något större talar mera för en fortsättning ner även nästa månad, och även större utslag än hittils vore naturliga, men med så grova mätningar som månadsdata är det inte givet heller. Jag inväntar ev. bekräftelser neråt enligt tidigare rader (och nedan).

Regionalt var det tydligen bl.a. södra hemisfären och USA som förde utvecklingen neråt, och i övrigt varierande och små utslag.

(klicka i bild för större format)

Flera cykler påverkar rörelserna

Jag har nämnt att UAH och ERA5 har en något annorlunda utveckling, kring det som liknar en historiskt slutlig topp, så här långt. UAH har en mera tydlig s.k. oregelbunden utveckling från punkten innan toppen, men faktiskt kan man med fog påstå att samma utveckling gäller Copernicus/ERA5. Detaljerna i vågräkningarna spelar mindre roll och är de olika kan man säga att de löser utvecklingen på lite olika vis, som båda ger samma resultat och slutsatser. Som jag också visat tidigare är det flera cykler som påverkar var reaktionerna infaller, vilket ev. framgår av bilderna.

Studerar man ERA5 (från förra månadenännu) och UAH globalt mera i detalj så kan man ev. förstå varför reaktionerna blivit som de blivit.

ML-korridorerna ger nästan alltid klarhet i galenskaperna och den som vill fundera över detaljerna kanske förstår vad jag menar i nedanstående bilder, där det som kan förväntas är att utvecklingarna ungefär ( i månadsperspektiv ungefär, i perspektivet dagliga mätningar eller tätare skulle de sannolikt vara helt exakta om sådana funnits att tillgå) följer sina korridorer så länge de varar. Och mittlinjerna anger nästan alltid slutet på en sekvens/cykel om vändningen och reaktionen startar därifrån.

Läget i klimatutvecklingen - vi närmar oss ett "klimatnödläge"!

"Arbetshypotesen" är således att vi nu passerat en historisk topp globalt och sannolikheten ökar för att det är en topp för många decennier, eller mycket mera, där förväntningarna just nu är långvariga nedgångar i det globala klimatet efter hand, och det naturligaste efter hand är ökande hastighet neråt i vissa perioder med märkbara korrektioner eller uppbromsningar däremellan, om inte ännu olyckligare utvecklingar tar vid.

Att vi har passerat eller är nära en mycket långsiktig topp indikeras båda av kortare mätdata från senaste århundradena, men också av forskningsdata på mycket lång sikt.

Det beskrivs närmare i bland annat kapitel 52 och i kapitel 54 .

Fortsatt har vi inga säkrare bekräftelser på en avslutad större eller mindre fas, förrän etablering sker under +0.20C, -0.25C resp -1.0C

enligt utvecklingen så här långt.

Vänder det upp över +0.69C igen innan +0.20C har passerats neråt är uppgångsfasen sannolikt inte färdig ännu, men är mindre sannolikt, och måste inte hellr betyda att högre toppar kommer att ta plats.

Copernicus - ERA5 (Ground+2m) (July-25)

EU/Copernicus justerade data för marknära mätningar (2m) för juli har presenterats och jag har fått ta del av dessa, med Matz Hedmans hjälp.

Globalt blev det även här neråt, med en nedgång till +0.45C, ned från +0.48C.

Marknära satellitmätningar från Copernicus visar således en betydligt mindre nedgång och en viss uppbromsning från förra månaden.

Även här var det tydligt södra hemisfären som drog ner medelvärdet ("rådata" bifogas nedan), och det var både land och havsområden som bidrog där ex. Australien, landområden fortsatte ytterligare något ner.

Fortsatt är vi inte under första lilla skiljelinjen vid ca 0.42 och sedan ev. 0.32 resp 0.25, men som ni ev. kan se, har vi sannolikt redan passerat två viktiga normala motstånd/rekylnivåer kring 1.0-relationen av tidigare kort- och något längre våg utan vändning (enligt detaljbild) så en uppbromsning är heller inte onaturlig utan visar ännu något mera en svag utveckling än motsatsen.

Jag skall inte orda mer ang detta tills vidare och slutsatserna kvarstår därför:

Den preliminära lite långsiktigare tolkningen är således som tidigare och likt den för UAH att vi sannolikt nått en större cykeltopp men ännu återstår att få det bekräftat, vilket kan ta åtskillig tid.

Globalt inträffar detta först vid ev. etablering under ca +0.25C enligt ERA5 och mera tydligt under ca -0.10C.

Den riktigt stora "katastrofen" kan anas först vid etablering under ca -1.0C, d.v.s. ungefär som för UAH.

What goes up ...

Jag upprepar fortsättningsvis det tydligaste exemplet (från kapitel 61) på varför "klimathotet från växthusgaser" saknar grund, i vetenskaplig mening. Det har således funnits många perioder med lika stora, eller större klimatrörelser, starkare och snabbare, än de senaste decennierna, perioder där människan inte heller kunnat påverka utvecklingen. Liksom man inte heller kommer att kunna påverka och undvika en ny period av kraftigt sjunkande temperaturer:

-------------------

Det finns som jag nämnt tjogvis med exempel på varför "klimatkrisen" inte vilar på vetenskaplig grund, och jag vill åter peka på den historiskt viktigaste mätserien vi har att tillgå, vilken alla som vågar se på utvecklingar i verkligeten bör kunna förstå. Den viktigaste, därför att den är längst och sannolikt sträcker sig över en hel lite större klimatcykel. Den från Centrala England.

Forskning visar att denna utveckling under sina unika delar från 1600/1700-talet sannolikt var global eller åtminstone likadan för de delar som kunnat studeras. Och alla tillgängliga mätserier från jordens olika hörn liknar denna under sina befinliga mätperioder, ex. SMHI mätserie från 1860. Inte någon liknar de som presenteras i modeller och media.

Kunskapen om naturliga variationer är obefintlig hos det som kallas vetenskap. Man påstår att klimatet rör sig slumpartat och oförutsägbart, men ändå helt säkert uppåt. Historiska utvecklingar, forskningsrön och mätdata kastas över bord och all kunskap om tiden före 1979, när satellitmätningarna påbörjades, bortförklaras eller ”justeras” bort. Det är okunnigt, historielöst och oärligt. Usel och falsifierad vetenskap. Och fakta är entydiga och avslöjande, men slipper inte igenom censuren.

Den vanligaste motiveringen ang. teorierna om växthusgaser från meteorologer och påstådd klimatvetenskap är att mänskligt förorsakade tillskott av växthusgaser är det enda som kan förklara de stora uppgångarna senaste decennierna. Det visar entydigt hur ovetenskaplig argumenteringen kring växthusgaser är. Det som ex. skedde i början på 1700-talet och många gånger tidigare enligt historisk forskning har plötsligt blivit styrt av människan!

Ett livsfarligt och förödande bedrägeri.

Frågan blir således. Vad hade man för sig i början på 1700-talet, och hur fick man stopp på den globala uppvärmningen (enligt mätdataserier). Rörelser som var större och snabbare än senaste decennierna? Skall vi hinna lösa mysteriet innan havet ~~kokar~~ fryser till is?

(klicka i bild för större format)

Sammanfattande slutsatser enligt Teknisk Analys

Jag har gjort en kortare sammanfattning av tidigare kapitel, för dem som inte vill läsa många och långa förklaringar, vilken kan ses via länken:

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/climate-ta-for-busy-people

Jag avser uppdatera denna efter hand som utvecklingen fortskrider.

Några summeringar av tidigare inlägg och slutsatser ( + referens till tidigare inlägg):

- Klimatet kan analyseras och förutses långsiktigt, ofta i detaljer och följer naturliga mönster och rytmer sedan årtusenden (kapitel 1 och framåt, kapitel 34).

- Förutom grunderna enligt de så kallade vågrörelserna rör sig klimatet i korridorer (ML-kanaler) vilka kan ses som begränsningslinjer och ange riktningen på rörelserna, så länge de pågår i resp. fas, både i kortare och längre klimatcykler (ex. kapitel 1, kapitel 18 och kapitel 34).

- Naturen upprepar sig i ett fåtal mönster enligt matematiska samband, vilket ger möjlighet att tolka utvecklingen och förutse framtiden i olika steg (ex. kapitel 3 och 15).

- Klimatet ligger i en långsiktig (många miljoner, och i den senaste utförslöpan flera tusen år) relativ brant utveckling neråt, där rekylerna (korrektionsperioderna) varit begränsade innan nya lägre nivåer infunnit sig vilket kan förväntas fortsätta enl. nuvarande signaler. (ex. Kapitel 3, 8, 23, 52).

- Vi har starka signaler om att en långsiktig cykel från flera hundra år sannolikt är nära en topp, eller har passerat en sådan, och utvecklingarna hittils har mycket exakta inbördes vågrelationer, vilket kan studeras i bl.a. USA och Sverige enligt långa mätdata. (kapitel 18 och 34, 46). Alla tillgängliga långa mätdata (okorrigerade) för ex England, Island, Sydeuropa, Australien, Sydafrika m.fl. ser ut på motsvarande sätt med relativt små variationer. De längre korrigerade temperaturkurvor som redovisas i media saknar motsvarighet enligt mätdata från verkligheten.

- De riktigt långa klimatcyklerna från exempelvis 800-talet indikerar samma regelbundenhet som de från 1800-talet (kapitel 23) och att vi nu är nära en topp i rekylerna/uppgångarna efter ex. 15/1600-talet indikeras även av riktigt långa beskrivningar och forskningsresultat över många tusen år eller längre (bl.a. kapitel 52 och 54).

- Utvecklingen sker i återkommande cykler, där 610 och 377 månader resp 610 och 377 år (Fibonacci-tal) ser ut att vara de tydligaste och viktigaste, enligt naturens egna rörelsemönster, men både kortare och längre cykler kan återfinnas i mätdata. (kapitel 15, 23, 42, 48).

-Toppen 2016 visade sig till slut vara en tillfällig topp globalt och i centrala delar av hemisfärerna (utvecklingen vände upp vid -0.06C, strax innan angivet kritiskt område vid -0.15C), medan de höga latituderna fortsätter uppvisa en något svagare utveckling, och det återstår ev. att analysera var klimatrörelserna sedan slutet på 1900-talet eller betydligt tidigare finner sin topp och vad detta pekar på för samband i utvecklingen (kapitel 42).

-Alla korrektioner, likt den period vi befinner oss i senaste århundradena, är som starkast i sin avslutande fas, vilket höjer sannolikheten betydligt för att vi efter denna starka uppgång sedan början av 2023 passerat en mycket långsiktig topp som också kan vara den sista under överskådlig tid, och ev. för evig tid. (Kapitel 43 och framåt)

- Avgörande för indikationer på utveckling mot eventuell ny mindre eller större istid erhålls först vid etablering under cirka -1,0C men etablering under ca -0.25C skulle vara ett första större långsiktigt svaghetstecken. Detta har att göra med hur stora rekyler som är normala innan de sannolikt övergår till motsatt trend, enligt tolkningen av vågrörelserna.

-------------------------------------------------------------------------------------------

Har ni synpunkter eller frågor?

Skriv till mig på: alvar.nyren@gmail.com

-------------------------------------------------------------------------------------------

Länkar:

Tidigare kapitel:

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-61

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-60

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-59

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-58

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-57

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-56