Mina klimatmodeller 43

Uppdaterat: 14 jan.

240103

Uppdaterad med ERA5 240107

Uppdaterad med UAH Global Land 240114

Naturen upprepar sig och varierar som den alltid gjort enligt naturligt rörelsemönster enligt ett fåtal alternativ, och dessutom ofta mycket exakt, där dock flera olika cykler ger något olika avtryck och därför är alternativen inte enkelt entydiga.

Vändningen ner förra månaden fortsatte vidare neråt under december och UAH satellitmätningar för de lägre luftlagren globalt blev + 0.83C, ner från + 0.91C.

I korthet kan man säga att det blev relativt små utslag även denna månad med små nedgångar både för norra och södra hemisfären, där Arktis gick ner lite tydligare, medan USA och Australien gick något tydligare uppåt.

Vändningen ner kommer in på mycket motiverat och förväntat ställe både m.h.t. nivå och tidpunkt och vi får nu bara avvakta och se om denna uppåtgående fas/cykel sedan januari 2023 är över och ev. även huruvida längre cykler gått i mål. Topparna 2016 och 2020 såg länge ut som långsiktiga toppar men med en nedgång därefter som aldrig nådde de kritiska nivåer jag nämnt.

Efter denna starka klättring under 2023 är sannolikheten nu högre än tidigare att vi får en djupare nedgång, då naturliga korrektioner mycket ofta avslutas med sin starkaste fas, och viktiga vågrelationer infriats i än högre grad.

I stora drag är bilden och slutsatserna enligt de tidigare kapitlen 42 och 41 (enligt länkar längre ner på sidan), men vi får invänta tydligare tecken på huruvida detta var en långsiktig topp (den sista?).

Om vi summerar vad som tydligast kan uttydas enligt nuvarande utveckling enligt mätdata, så finns det anledning att anta bl.a. följande, enligt tidigare kapitel och beskrivningar, och enligt hur naturliga variationer utvecklas:

Mycket långsiktigt vet vi att rörelserna senaste århundradena är korrektiva/överlappande och att det därför är en ”mellanfas” som inte följer en långsiktigt trendande rörelse.

Den senaste fasen på många månaders sikt startade sannolikt ca i mars 2012 och den senaste delfasen av denna startade troligen ca april 2021, enligt tolkningen av UAH satellitdata.
Hela denna globala uppåtfas på flera decennier startade sannolikt på 1970-talet och mycket sannolikt under 1973. Detta därför att alla tillgängliga längre serier av mätdata från ex. Sverige och USA visar att en längre tid av sidledes och nedåtgående rörelser förekommit innan dess och sedan ca 1930/1940-talet.

Var den historiskt långa uppåtfasen, eller snarare mellanfasen, startade kan vi inte lika säkert veta, men det är mycket sannolikt att en viktig lågpunkt inträffade under 1600-talet, och att minst lika starka uppåtgående och varma eller varmare perioder existerat under tidigare historisk tid, ex under 800-900, talet och vid flera andra tillfällen. Detta enligt historiska beskrivningar och forskningsresultat.

När denna uppåtgående period sedan 1600-talet eller tidigare är över är det därför naturligt att anta att vi kommer att återgå mot nivåerna under 1600-talet eller åtminstone 1800-talet. Eller lägre.

En ny större istid kan inte uteslutas vara på väg redan härifrån, men är inte något som finns belägg för ännu. Takten/styrkan och utbredningen av vågrörelserna i en ev. nedåtgående större cykel får tolkas efter hand som de tar plats i olika vågor.

Första lite tydligare antydan på att cykeln från 2012 är avslutad får vi vid etablering under ca + 0.20C och nästa ev. negativa signal om etablering ev. sker under ca -(minus) 0.25C. Enligt UAH mätdata.
Långsiktigt mycket negativt blir det först vid ev. etablering under ca - (minus) 1.0C då vi bör förvänta oss mycket lägre nivåer efter hand.

Tydliga andra kortare cykler finns som kan påverka utvecklingen i detaljer och skulle det åter vända upp ligger ex en period för ev. reaktioner kring februari t.o.m. april, med tydligare nivåer ex. kring ca + 0.98 resp + 1.08C.

Är längre cykler från ex. 1970-talet avslutade har vi ett relativt ”blankt papper” ang framtida rörelser, då dessa rörelser i en ny fas neråt inte "säkert" kan härledas till tidigare längre rörelser som vi saknar noggrannare satellitdata ifrån, och dessa signaler får man med tiden i så fall m.h.t. hur snabbt utvecklingen tar sig fram och beroende på var rekylerna infinner sig och hur stora de blir, men tidigare rörelser under mätperioden kan ändå påverka och det får framtida analyser visa.

(klicka i bild för större format)

Copernicus - ERA5 (Ground+2m)

Denna månad kom EU/Copernicus justerade data ang. marknära temperaturerna för december ovanligt kvickt. Det är inga förvånande skillnader jmf. UAH och utslagen är rel små och indikerar fortsatt en uppbromsning och möjlig långsiktig vändning.

Det som just nu och senaste åren visas är enligt min uppfattning och som ni kanske noterat att det som fortfarande driver den globala utvecklingen uppåt i siffror enbart är havsområden och inte minst södra hemisfären + tropikerna som just består till övervägande delen av hav. Övriga delar, inklusive Arktis, och inte minst landområden likt USA, Europa och Australien (Land), visar snarare på avtagande styrka i uthålligheten i sina uppåtgående perioder och vi får se huruvida det är tillfälliga effekter av ex El Nino, vulkaner eller annat. som ev. klingar av och åter driver utvecklingen neråt globalt och regionalt mera tydligt. Men ännu inga klarare varningssignaler i övrigt således.

Några summeringar av tidigare inlägg och slutsatser ( + referens till tidigare inlägg):

- Klimatet kan analyseras och förutses långsiktigt, ofta i detaljer och följer naturliga mönster sedan årtusenden (kapitel 1 och framåt, kapitel 34).

- Förutom grunderna enligt de så kallade vågrörelserna rör sig klimatet i korridorer (ML-kanaler) vilka kan ses som begränsningslinjer och ange riktningen på rörelserna, så länge de pågår i resp. fas, både i kortare och längre klimatcykler (ex. kapitel 1, kapitel 18 och kapitel 34).

- Naturen upprepar sig i ett fåtal mönster enligt matematiska samband, vilket ger möjlighet att tolka utvecklingen och förutse framtiden i olika steg (ex. kapitel 3 och 15).

- Klimatet ligger i en långsiktig (många tusen år) relativ brant utveckling neråt, där rekylerna (korrektionsperioderna) varit begränsade innan nya lägre nivåer infunnit sig vilket kan förväntas fortsätta enl. nuvarande signaler. (ex. Kapitel 3, 8 och 23).

- Vi har starka signaler om att en långsiktig cykel från mer än hundra år sannolikt är nära en topp och utvecklingarna hittils har mycket exakta inbördes vågrelationer, vilket kan studeras i bl.a. USA och Sverige enligt långa mätdata. (kapitel 18 och 34). Alla tillgängliga långa mätdata (okorrigerade) för ex Island, Sydeuropa, Australien, Sydafrika m.fl. ser ut på motsvarande sätt med relativt små variationer. De längre temperaturkurvor som redovisas i media saknar motsvarighet enligt mätdata från verkligheten.

- De riktigt långa klimatcyklerna från exempelvis 800-talet indikerar samma regelbundenhet som de från 1800-talet (kapitel 23).

- UAH satellitdata visar upp samma regelbundenhet och exakta uppträdande som de långa utvecklingarna i en mindre klimatcykel från 1984-2016 (kapitel 15).

- Utvecklingen sker i återkommande cykler, där 610 och 377 månader resp 610 och377 år ser ut att vara de tydligaste och viktigaste, enligt naturens egna rörelsemönster men både kortare och längre cykler kan återfinnas i mätdata. (kapitel 15, 23, 42).

-Toppen 2016 visade sig till slut vara en tillfällig topp, och det återstår att analysera var denna cykel i klimatrörelserna sedan slutet på 1900-talet finner sin topp och ev. vad detta pekar på för samband i utvecklingen (kapitel 42).

- Avgörande för indikationer på utveckling mot eventuell ny mindre eller större istid erhålls först vid etablering under cirka -1,0C men etablering under ca -0.25C skulle vara ett första större långsiktigt svaghetstecken. Detta har att göra med hur stora rekyler som är normala innan de sannolikt övergår till motsatt trend, enligt tolkningen av vågrörelserna. - Vad som egentligen styr klimatet är för mig oväsentligt i detta sammanhang och kan ej påverkas eller styras av människan, enligt data från verkliga mätserier, men allt talar för att det i allt väsentligt är globalstrålningen som är grunden för klimatets variationer (kapitel 26 och 27).

-------------------------------------------------------------------------------------------

Har ni synpunkter eller frågor?

Skriv till mig på: alvar.nyren@gmail.com

-------------------------------------------------------------------------------------------

Länkar:

Tidigare kapitel:

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-42