Mina klimatmodeller 42

Uppdaterat: 17 dec. 2023

231201

Uppdaterad 231217 med ERA5 och även UAH Global Land för november .

Sådär, då har vi sett den historiskt avgörande toppen i klimatutvecklingen under vår livstid passera, och vi kan nu förvänta oss bistrare tider med efter hand katastrofal och tilltagande kyla.

Nja, det är naturligtvis för tidigt att veta, men tekniskt sett finns alla nödvändiga attribut på plats för en sådan utveckling, om vi fortsätter neråt inom ett par månader.

Det är teoretiskt och hypotetiskt resonemang än så länge och vi får se om klimatet väljer detta alternativ inom kort och sätter näsan neråt och i så fall för hur lång tid. Mera om detta något längre ner (VV).

Satellitmätningarna från UAH gav globalt värdet +0,91C för november, ner från +0,93C. Mycket små utslag över hela klotet kan man säga, och det ser ut som en uppbromsning och vändning helt klart, men kan mycket väl finnas minst något mindre slag kvar uppåt.

V. V. - Värdelöst Vetande?

När den nedåtgående s.k. ML-korridoren efter 2016 jag visat tidigare bröts igenom uppåt var det dags att leta efter rimlig förklaring och orsak till denna utveckling av naturens naturliga sätt att röra sig. Det som länge såg ut att vara en hel cykel genom exakta toppar efter just 377 månader (ett s.k. FIB-tal) var således ”bara” en naturlig reaktion vid naturligt tillfälle. Inte utan värde då det bekräftade naturens ofta exakta svingar jag nämnt flera gånger tidigare, men inte hela förklaringen.

Fibonaccis talföljd är således summan av de tidigare två ”FIB-talen” enligt metoden 1+1=2, 2+1=3, 3+2=5 och så vidare, vilket ger talföljden 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144, 233 fram till 377. Talföljden fortsätter oändligt och eftersom nästa tal är 610, vilket inte ryms inom den period satellitmätningarna pågått, får man därför söka andra samband för naturliga förklaringar.

Som av en slump (!) är avståndet från den signifikanta toppen 1998 till nuvarande område ca 305 månader (Oktober) enligt bild, vilket således är halva detta intervall på 610 månader. Det ligger så här långt inom rimlig noggrannhet med månadsdata som grund för att höja på ögonbrynen en smula vid en reaktion häromkring, och naturligtvis ingen bra signal och faktor i utvecklingen om det skulle ta fart neråt mera tydligt. För en hel cykel är noggrannheten ca plus/minus en månad, men för denna långa cykel ligger noggrannheten på ca plus/minus 2-3 månader, då vi bara har andra halvan av cykeln att tillgå, om det nu är denna som skall vända på klimatutvecklingen för lång tid, och felet/marginalen kan därför ca fördubblas då vi inte vet exakt var denna sista del startade. Det kan lika gärna ha startat månaden innan eller efter, liksom hela starten av denna förmodade lite större klimatcykel.

En konsekvens enligt detta resonemang är det jag nämnde lite om i förra avsnittet:

….”Utvecklingen pekar i det större perspektivet på att vi sedan 1970/1980-talet legat i en uppåtgående mindre fas”....

Utvecklingen pekar (för tillfället) i förlängningen således på att en botten i så fall sannolikt sattes under början av 1970-talet, närmare bestämt ca första halvåret 1973 där denna ev. senaste cykel med ökande temperaturer startade, d.v.s. för ca 610 månader sedan.

Det behöver inte vara en särskilt mycket djupare botten än den hittils lägsta (1984) enligt satellitmätningarna från december 1978, eftersom en sådan korrektiv (överlappande) utveckling i fem steg jag skissat på bilden nedan oftast har en svag första fas , alternativt en s.k. extravåg (X-wave) med återgång nära den tidigare botten, men ändå en viktig startpunkt för en ny klimatcykel.

Till detta kommer en annan mycket kortare cykel/delvåg på ca 39 månader enligt bild, som förklarar mera varför just november (plus/minus en månad) som jag nämnt flera gånger är rimligt reaktionsområde, nämligen förhållandet att en förmodad s.k. a-våg (motsv.) ofta ger en reaktion vid dubbla avståndet, på motsvarande sätt som för den större cykeln, och det återstår att se hur pass signifikant denna ev. reaktion är i ett längre perspektiv. Det är i alla fall en händelse jag håller kvar i minnet tills vidare, tills det möjligen spelat ut sin roll, om det skulle bli så.

Värdelöst vetande kan nog många tycka, men det anser naturligtvis inte jag, eftersom jag påstår och är övertygad om att naturen rör sig som den alltid har gjort, i matematiskt bestämda mönster. Enligt ett fåtal alternativ visserligen, och som tur är. Annars blir det ju ingen sport att analysera!

Copernicus - ERA5 (Ground+2m)

EU/Copernicus justerade data ang. marknära temperaturerna för november finns nu tillgängliga och det är en nästan dramatisk stilltje sett över hela klotet.

Mera talar således för en uppbromsning och vändning ner just nu men vi får avvakta utvecklingen under kommande månaders mätningar och under 2024 för att ev. få lite tydligare signaler.

Jag är nyfiken som ett barn på julafton inför kommande utvecklingar, och jag sticker inte under stol med att jag känner en viss fruktan för ett hotande "sammanbrott" i klimatet och en snabbt avtagande styrka i vår energitillförsel, via vår enda sol.

Jag hoppas jag har fel, åtminstone ytterligare en tid.

Goda helger och Gott Nytt År!

Några summeringar av tidigare inlägg och slutsatser ( + referens till tidigare inlägg): - Klimatet kan analyseras och förutses långsiktigt, ofta i detaljer och följer naturliga mönster sedan årtusenden (kapitel 1 och framåt, kapitel 34). - Förutom grunderna enligt de så kallade vågrörelserna rör sig klimatet i korridorer (ML-kanaler) vilka kan ses som begränsningslinjer och ange riktningen på rörelserna, så länge de pågår i resp. fas, både i kortare och längre klimatcykler (ex. kapitel 1, kapitel 18 och kapitel 34). - Naturen upprepar sig i ett fåtal mönster enligt matematiska samband, vilket ger möjlighet att tolka utvecklingen och förutse framtiden i olika steg (ex. kapitel 3 och 15). - Klimatet ligger i en långsiktig (många tusen år) relativ brant utveckling neråt, där rekylerna (korrektionsperioderna) varit begränsade innan nya lägre nivåer infunnit sig vilket kan förväntas fortsätta enl. nuvarande signaler. (ex. Kapitel 3, 8 och 23). - Vi har starka signaler om att en långsiktig cykel från mer än hundra år sannolikt är nära en topp och utvecklingarna hittils har mycket exakta inbördes vågrelationer, vilket kan studeras i bl.a. USA och Sverige enligt långa mätdata. (kapitel 18 och 34). Alla tillgängliga långa mätdata (okorrigerade) för ex Island, Sydeuropa, Australien, Sydafrika m.fl. ser ut på motsvarande sätt med relativt små variationer. De längre temperaturkurvor som redovisas i media saknar motsvarighet enligt mätdata från verkligheten. - De riktigt långa klimatcyklerna från exempelvis 800-talet indikerar samma regelbundenhet som de från 1800-talet (kapitel 23). - UAH satellitdata visar upp samma regelbundenhet och exakta uppträdande som de långa utvecklingarna i en mindre klimatcykel från 1984-2016 (kapitel 15). - Utvecklingen sker i återkommande cykler, där 610 och 377 månader resp 610 och377 år ser ut att vara de tydligaste och viktigaste, enligt naturens egna rörelsemönster men både kortare och längre cykler kan återfinnas i mätdata. (kapitel 15, 23, 42). Toppen 2016 visade sig till slut vara en tillfällig topp, och det återstår att analysera var denna cykel i klimatrörelserna sedan slutet på 1900-talet finner sin topp och ev. vad detta pekar på för samband i utvecklingen (kapitel 42). - Avgörande för indikationer på utveckling mot eventuell ny mindre eller större istid erhålls först vid etablering under cirka -1,0C men etablering under ca -0.25C skulle vara ett första större långsiktigt svaghetstecken. Detta har att göra med hur stora rekyler som är normala innan de sannolikt övergår till motsatt trend, enligt tolkningen av vågrörelserna. - Vad som egentligen styr klimatet är för mig oväsentligt i detta sammanhang och kan ej påverkas eller styras av människan, enligt data från verkliga mätserier, men allt talar för att det i allt väsentligt är globalstrålningen som är grunden för klimatets variationer (kapitel 26 och 27).

https://klimatupplysningen.se/ny-bok-om-klimatets-historia/

Mina klimatmodeller 42

Senaste inlägg

Comments

Subscribe to Our Newsletter