Alvar Nurre Nyrén
- 2 okt. 2023
- 5 min läsning

Mina klimatmodeller 40

Uppdaterat: 16 okt. 2023

231002

Uppdaterad med UAH regionala mätresultat 231007

Uppdaterad med ERA5 231016

FN-chefen Guterres tror på att helvetets portar har öppnat sig. Jag är ännu inte lika negativ, men det ser inte bra ut. Det kan jag hålla med om.

En stark utveckling i en större period av rekyler, som denna nuvarande mellanistid är enligt alla ”experters” uppfattning, är ett dåligt tecken på sikt eftersom alla större rekyler (korrektioner) avslutas med sin starkaste fas. Jag fortsätter utvärdera om detta är den sista större rörelsen uppåt under vår livstid eller om det finns fler sådana perioder kvar att hoppas på.

September månads utfall enligt UAH satellitmätningar blev + 0.90C, upp från +0.69C.

Det är en starkare utveckling än jag själv förväntat, men faktiskt mycket motiverad enligt normala vågrörelser, där den andra delvågen i en större utveckling brukar bli minst ca 1.0, dvs lika stark som den första, eller starkare. Ex 1.275 alt 1.618 jmf med den första delvågen. (se bild)

Jag förmodade felaktigt att utvecklingen inte skulle nå dessa mera normala relationer, då försvagningen i uppgångarna så här långt pågått under mycket lång tid, men det är bara att invänta en tydligare vändning och se vad som hänt efter detta.

Det innebär inte heller att en ev. vändning ner är den slutliga toppen nödvändigtvis utan det kan bli mer än en vändning innan det visar sig tydligare var den större toppen infinner sig.

Ett starkt alternativ är en novembertopp enligt vågorna hittils, plus/minus en månad, men behöver inte alls bli just så.

UAH återkom även med de regionala resultaten, vilka kan ses nedan.

I korthet kan man förmoda att det är havsområden på södra hemisfären som ger skjuts åt uppgångarna globalt, där ex Australien har en mindre nedgång. Norra hemisfären har hämtat sin lilla uppgång från andra områden än USA och Arktis som har märkbara nedgångar.

Jag avser om möjligt uppdatera även Copernicus/ERA5 när septembers data presenteras.

(klicka i bild för större format)

Copernicus - ERA5 (Ground+2m)

EU/Copernicus satellitdata ERA5 för september -23 har publicerats och även här visar globala data att cykeln från 1980-talet fortfarande lever, där frågan fortfarande för några av regionerna, och då särskilt landområden, är om vi inte redan passerat "gå" och en större topp. Det vore naturligt även här med något högre noteringar globalt med en topp ex. under oktober eller november, men tids nog får vi svaret var denna topp placerar sig innan nästa nedgång, och en ev. avslutande s.k. C-våg kan fortsätta starkt under relativt lång tid i mer än ett steg så det kan som sagt finnas flera slag ner och upp kvar innan vi vet något mera tydligt. Spännande så det förslår, för mig!

Några summeringar av tidigare inlägg och slutsatser ( + referens till tidigare inlägg):

- Klimatet kan analyseras och förutses långsiktigt, ofta i detaljer och följer naturliga mönster sedan årtusenden (kapitel 1 och framåt, kapitel 34).

- Klimatets utveckling enligt temperaturer och hur styrkan i klimatrörelserna utvecklas kan mätas objektivt och matematiskt, och samtliga mätningar och regioner visar entydigt avtagande styrka så här långt (kapitel 28 och övriga kapitel).

- Förutom grunderna enligt de så kallade vågrörelserna rör sig klimatet i korridorer (ML-kanaler) vilka kan ses som begränsningslinjer och ange riktningen på rörelserna, så länge de pågår i resp. fas, både i kortare och längre klimatcykler (ex. kapitel 1, kapitel 18 och kapitel 34).

- Naturen upprepar sig i ett fåtal mönster, vilket ger möjlighet att tolka utvecklingen och förutse framtiden i olika steg (ex. kapitel 3 och 15).

- Klimatet ligger i en långsiktig (många tusen år) relativ brant utveckling neråt, där rekylerna (korrektionsperioderna) varit begränsade innan nya lägre nivåer infunnit sig vilket kan förväntas fortsätta enl. nuvarande signaler. (ex. Kapitel 3, 8 och 23).

- Vi har starka signaler om att en långsiktig cykel från mer än hundra år sannolikt är nära en topp och utvecklingarna hittils har mycket exakta inbördes vågrelationer, vilket kan studeras i bl.a. USA och Sverige enligt långa mätdata. (kapitel 18 och 34). Alla tillgängliga långa mätdata (okorrigerade) för ex Island, Sydeuropa, Australien, Sydafrika m.fl. ser ut på motsvarande sätt med relativt små variationer. De längre temperaturkurvor som redovisas i media saknar motsvarighet enligt mätdata från verkligheten.

- De riktigt långa klimatcyklerna från exempelvis 800-talet indikerar samma regelbundenhet som de från 1800-talet (kapitel 23).

- UAH satellitdata visar upp samma regelbundenhet och exakta uppträdande som de långa utvecklingarna i en mindre klimatcykel från 1984-2016 (kapitel 15).

- Utvecklingen sker i återkommande cykler, där 377 månader resp 377 år ser ut att vara de tydligaste och viktigaste, enligt naturens egna rörelsemönster men både kortare och längre cykler kan återfinnas i mätdata. (kapitel 15 och kapitel 23). Toppen 2016 visade sig till slut vara en tillfällig topp, och det återstår att analysera var denna cykel i klimatrörelserna sedan slutet på 1900-talet finner sin topp och ev. vad detta pekar på för samband i utvecklingen.

- Vi har nu regionalt nått fram till omslagspunkter till en förväntade negativ lutning på klimatet, och det mesta talar för att det inom relativt kort tid visar sig genom sjunkande 30-åriga medelvärden även globalt (kapitel 21). Dock kan det handla om många månader coh år, beroende på utfallet framöver, men redan nu tenderar flera regioner trilla under sina 30-åriga medelvärden (MV) i perioder. Detta medelvärde avgör vilken status klimatutvecklingen har för tillfället enligt vetenskapligt synsätt, d.v.s. positiv/uppåtriktad lutning betyder varmare klimat, medan negativ och sluttande MV betyder sjunkande klimat.

- Avgörande för indikationer på utveckling mot eventuell ny mindre eller större istid erhålls först vid etablering under cirka -1,0C (-0.94) men etablering under ca -0.20C skulle vara ett första större långsiktigt svaghetstecken. Detta har att göra med hur stora rekyler som är normala innan de sannolikt övergår till motsatt trend, enligt tolkningen av vågrörelserna.

- Indikatorerna visar fortsatt avtagande styrka och signalerna kan sägas vara nedåtriktade så länge inte etablering över den fallande taktrenden i indikatorerna sker.

- Resultatet av olika satellitmätningar kan skilja något, då vissa mätningar korrigeras och andra ej och i viss mån mäter olika saker, men i tekniskt perspektiv visar de precis samma sak, det vill säga avtagande styrka i temperaturutvecklingen, globalt och regionalt (kapitel 26).

- Vad som egentligen styr klimatet är för mig oväsentligt i detta sammanhang och kan ej påverkas eller styras av människan, enligt data från verkliga mätserier, men allt talar för att det i allt väsentligt är globalstrålningen som är grunden för klimatets variationer (kapitel 26 och 27).

-------------------------------------------------------------------------------------------

Har ni synpunkter eller frågor? Skriv till mig på:

alvar.nyren@gmail.com

-------------------------------------------------------------------------------------------

Länkar:

Tidigare kapitel:

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-39

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-38

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-37

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-36

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-35

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-34