• Alvar Nurre Nyrén

Mina klimatmodeller 1

Uppdaterat: 27 mars

Eftersom jag är övertygad om att klimatet varierar av naturliga orsaker och att människan saknar ett reglage för detta, bara för att fakta från verkligheten säger så i vetenskaplig mening; är det också för mig naturligt att tro att rörelserna låter sig analyseras och i viss mån prognostiseras.

(https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/det-teoretiskt-om%C3%B6jliga)


Jag påstår INTE att jag själv klarar det fullt ut av olika orsaker jag kommer att ta upp, men med tillräckligt dataunderlag och datakraft och vassare hjärnor än min, (kanske AI?), kommer människan med tiden att förstå hur klimatet kan tänkas ta sig fram. Enligt olika alternativ och ibland under olika lång tid framåt. Ungefär som med väderprognoser fast på längre sikt. Och ungefär som med dessa, ju längre bort desto svårare. Ibland och ofta rätt och ibland helt eller delvis fel. Och i varje fall betydligt bättre än med dagens för länge sedan förbrukade klimatmodeller. I vetenskaplig mening.


Jag tror så för att jag under ca 23 år på heltid själv hållit på med teorier för hur naturliga utvecklingar sker och hur man ev kan få en uppfattning hur de kommer att upprepa sig och variera i framtiden. Redan de gamla egyptierna var inne på motsvarande tänk för flera tusen år sedan och matematiker och analytiker har därefter fortsatt utveckla denna vetenskap jag torftigt försöker använda, men också har så mycket nytta och glädje av.


För att i alla fall göra ett försök att belysa och väcka intresset för potentialen i lite andra sätt att tänka kring dessa frågor skall jag ändå skissa på några rader i frågan så får var och en bedöma vad hen vill tro om detta och i bästa fall föder det intresse för lite seriösare forskning med resurser av åtminstone någon promille av en promille av vad de förfallna klimatmodellerna kostat oss hittils till ingen nytta.


Korkat dumt? Ja, kanske, men jag ger mig inte förrän jag insett det själv.

Och då kan det ta tid!



Del 1:

Hötjugans betydelse för klimatet?





Jag är en av de mest pestsmittade i klimatfrågan. Jag tillhör nämligen den lilla skara som inbillar sig att CO2 inte mätbart påverkar klimatets variationer. Huvva! Ni vet den där skaran som inkluderar scary people som Tony Heller, Mats Rosengren m. fl., som tror så bara därför att de (vi) anser att fakta från verkligheten i matematisk mening visar så. (sorry Tony och Mats!).


(https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/det-teoretiskt-om%C3%B6jliga)


Men det är inte riktigt denna vinkling jag vill göra med dessa rader även om det sannolikt, enligt mig, har visst samband, utan något ännu mera "creepy", dvs med uråldriga instrument för ex. börs och teknisk analys analysera klimatdata.


Jag har, precis som klimatforskningen, ännu bara snuddat vid början av denna möjliga gren inom "klimatidrotten", men jag hoppas och tror faktiskt seriöst att det kan bli ett av många framtida verktyg inom ämnet. Inte nödvändigtvis just detta enkla verktyg jag visar här, men instrument och sammanhang i allmänhet som analyserar variationer i ex. naturens uppträdande och mycket annat. (allt utifrån mina egna kunskaper och erfarenheter, inte bättre än så tyvärr.) Naturligtvis används redan beröringspunkter till detta inom klimatforskningen, inte minst i de torftiga klimatmodellerna m.m., men kanske inte just den del av matematiken och statistikanalysen som används i ex. börssammanhang, så vitt jag kan förstå.


Grunden historiskt i korthet är att s.k. Teknisk Analys (TA), som detta handlar om, används inom bl.a. finansvärlden för att analysera bl.a. börsens rörelser och för några av oss är det här magiskt intressant. Innan början av 1990-talet ansågs denna gren av börsanalysen som något obskyr och ej vetenskapligt underbyggt, men idag använder de flesta aktörer delar av detta, oavsett om man erkänner eller förstår det själva, och de flesta större mäklarfirmor har inkluderat det i sin arsenal av önskvärda hjälpmedel.


En av de personer i Sverige som var först med att se potentialen i TA var Lars-Jonas Ångström som blivit min "mentor" genom sina böcker TA 1-3, men även med stor skuld hos Ingemar Carlsson som lite bredare introducerat ämnet i landet och gjort TA rumsrent, njutbart och accepterat av en större grupp. Internationellt är Robert (Bob) Prechter och Glenn Neely ett par av giganterna som dyker upp på 80- och 90-talet om man tar del av teorier och tillämpningar.


TA kan vara många olika saker, allt ifrån enkla trendlinjer till avancerade matematiska modeller, och smaken och tillämpningen varierat kraftigt bland olika aktörer. Jag själv använder lite av varje, inte minst enkla streck och trender, men en viktig del är något som brukar kallas EWT - Elliott Wave Theory, som bygger på Leonardo Fibonaccis talserie (matematiker 1170-1250, e. Kr.), och författaren och revisorn R.N. Elliots (1871-1948) utvecklingar av dessa uråldriga matematiska sanningar. Jag skall inte gå in närmare på dessa teorier i övrigt i detta avsnitt men anbefaller dem varmt till alla med intresse av ex. statistik och/eller börshandel. Ni kan säkert som vanligt hitta massor av underlag via nätet om ni vill veta mer, och ev. en del tillämpningar via ett klick via min blogg under rubriken Börs på startsidan.


För de som är fortsatt skeptiska till dessa teorier kan jag bara uppmana att läsa mera, eller avstå, men för mig är det matematiska sanningar, rätt analyserade, och för sådana som min sort nästan religiöst uppslukande. Jag slutade f.ö. min dåvarande anställning 1997 för att ägna mig åt detta ämne på heltid. Fortfarande är det lika stimulerande och lustfyllt, (nästan) oavsett hur man lyckas på börsen.

Det är t.ex möjligt att ibland tydligt se kommande större rörelser i börsindex, enskilda aktier, råvaror och mycket mera. Som finanskrisen 2007-2009, oljans och börsens priskollaps för ett par månader sedan och annat matnyttigt för sitt agerande, redan innan det hänt. Inte därför att jag är särskilt intelligent, snarare trots att jag inte är det, utan för att mönstren och formationer m.m. upprepar sig om och om igen. EWT ger dessutom rel. ofta mycket exakt uppfattningen om storleken i olika trendande rörelser enl några olika alternativ. Från minuter och timmar till många decennier. Tro´t om ni vill.


Hur som helst så gäller dessa rader ett av de äldsta och enklaste verktygen i min verktygslåda och jag använder det dagligen. Det kallas för Andrew´s Pitchfork efter upphovsmannen Alan Andrews, helt enkelt för att det vid användning liknar en högaffel. Faktiskt är det inte många andra som använder detta längre, men för mig är det bland det mest matnyttiga man kan studera på kort tid inom TA. Man sätter "handtaget" vid en sk pivotpunkt, utstickande slutpunkt i en rörelse, och placerar ytterhörnen på grepen i pivotpunkter man förhoppningsvis analyserat riktigt därefter. Det bildar på så sätt en korridor med en mittlinje i förlängningen på "skaftet", och jag tror ni förstår det på en grisblink och enklast genom att studera bilderna. Det går att göra i nästan alla tidsperspektiv med förvånansvärt gott resultat. Man kan f.ö. använda fler parallella linjer inom och ev utom högrepen men jag skall för tydlighetens skull göra det så enkelt som möjligt och bara använda dessa tre linjer. Det sägs vara upptäckt främst för förmågan att peka ut var en rörelse/fas slutar, och gör det också mycket ofta. Antingen, och oftast, med beröring vid (ca) mittlinjen, men också vid de yttre gränslinjerna. Själv använder jag det även för att få en bättre uppfattning om hela rörelsens förflyttning så länge den kvarstår och när rörelsen ev. lämnar sin aktuella utveckling. Rel. ofta studsar utvecklingen tillfälligt tillbaka mot en tidigare lämnad gaffel (finns sådant i bilden om ni kan se) innan det tar ny sats och viker av. Precis som man ibland kan se på börskurser vid trendbrott, stöd- och motståndsnivåer m.m.


Och hur kommer vi till klimatet med en hötjuga??


Jo, jag har (såklart för en TA-nörd och intresserad i klimatfrågan) lagt in UAH satellitdata i det börsprogram jag använder mest. Ni känner kanske igen kurvorna från Roy Spencers sida.

Mera om Roy Spencer och UAH i nästa avsnitt.

Verktyget fungerar i valfritt börs- eller statistikprogram genom att rita ut linjerna om det inte finns förvalt, men naturligtvis ingenting man vill göra manuellt tusentals gånger om man kan ha ett färdigt redskap att klicka in istället.


(klicka i bild för större format)





Jag har gjort ett par enklare bilder för att ev. göra det tydligare i ett par steg. Första hötjugan går från handtaget, en pivotpunkt, via två efterföljande större pivotpunkter. Nästa vidare från denna ev. beröringspunkt eller större pivotpunkt o.s.v. som ni ev kan se i bilderna. Det tog faktiskt någon enstaka minut första gången att rita ut alla på bilden, (och många fler på kortare tidshorisonter går att göra) när man väl har det i ett program med färdiga data, och jag gjorde det intuitivt enl tidigare erfarenheter och utan att snegla på resultatet. Ni får tro mig om ni vill, det är valfritt. Utfallet förbluffade mig långt mer än jag kunde gissa innan jag startade rita, då jag kikade på resultatet efter att ha ritat ut alla lite hastigt, då följsamheten sällan är så här bra i en längre serie av gafflar. Inte "felfritt", men jag tror att många, även otränade, kan se sambanden.


Hur kan det vara möjligt att finna systematiska samband mellan dessa till synes kaosartade statistikpunkter hämtade ur verkligheten. För mig är det helt logiskt efter mer än 25 års studier av statistik, och jag ser det mycket exakt flera gånger varje dag i börskurvor av olika slag. Såväl med högafflar som med s.k. fibonaccital. Naturen och psykologin har sin gång, oavsett kunskaper och insikter. Från det lilla och kortsiktiga till det stora och långsiktiga.

Vågteorier och Fibonaccital används ofta för att studera massbeteenden, typ börskurvor, och psykologin bakom dessa rörelser, men som ni ev. kan hitta i litteraturen sker motsvarande utvecklingar på oändligt antal platser även i naturen m.m.. Ex. snirklingarna i ett snäckskal, geometriska modeller, egyptiska pyramider osv, osv. De förhåller sig till dessa fibonaccital mycket exakt i sin utformning, skapade av naturen själv eller som av en slump vid mänskliga ingrepp, alt. medvetet av kunniga konstruktörer eller matematiker.


Och vad säger det om framtiden kan någon undra lite besvärligt?


Det blir såklart en marigare fråga (!) som får analyseras vidare, men här skulle man ju t.ex. kunna inbilla sig att nuvarande läge i kurvan är en mittpunkt i en större gaffel och att nu eller snart viker neråt från en ev. lägre topp än den senaste. Alternativt att det fortsätter i sin korridor mot nya "träffar", eller tillbakastudsar, osv. Jag gissar själv att utfallet blir något som är naturligt sett till utvecklingen tidigare eftersom det varit naturligt så många gånger tidigare. Exakt hur kan jag bara gissa, och det är sällan man är "hundra" på någoting inom detta gebit, heller, men min uppfattning är att detta också, mycket preliminärt, styrker de vansinniga teorierna om att klimatvariationerna kan ha naturliga orsaker.

Det finns dock andra teorier inom börsvärlden och EWT som ev. kan göra anspråk på att prognostisera även sådant lite noggrannare vilket jag återkommer till.

Det som just dessa sammanhang/verktyg INTE pekar på är huruvida den ev. kommande vändningen är en slutgiltig vändning ner för många decennier eller mer, eller hur länge, om det nu skulle slumpa sig att det snart viker ner igen, men om/när det har vänt mera tydligt får man ev. en ny pivotpunkt att kludda med eller behålla den indikativa jag skissat, som möjligen med tiden kan ge en hint om framtiden och framtida vändpunkter när kurvan ev. når ett "kritiskt" område. Och ännu hellre och säkrare med mycket längre serier av mätdata historiskt. Och mycket större högafflar!

Och med teorier enl senare rader.


Allt detta kommer jag väl att få äta upp, bara för att jag har pekat på möjligheten och sambanden, om det nu blir en mera svårtolkad utveckling än så här och jag skall inte här och nu dra fler slutsatser för framtiden. Kanske har jag analyserat fel och då blir resultatet fel, men mina studier slutar inte här kan jag lova, om inte Coronan (inte ölen) eller annat sätter P för det!


Och tolkningen att naturen kommer att sköta detta framöver, liksom i alla tider, enl. helt naturliga och hittils närmast oförklarliga mönster, oavsett vad jag kör för bil, är såklart inget man skall yttra offentligt i dagens samhälle, så ni får inte skvallra för någon.

Del 2:


Klimatet kunde man spå bättre förr?


I denna serie av analyser av klimatfakta från en annan utgångspunkt än den vanliga och den som klimatforskare använder skall jag gå lite vidare i mina granskningar av UAH-data, alltså satellitdata från USA, där man i början av varje månad presenterar föregående månads utfall av satelliternas registreringar, som läggs till till de tidigare data man tagit fram sedan december 1978.

De finns på:

http://www.drroyspencer.com/

under Latest Global Temp. Anomaly och ni kan även läsa om Dr Spencer lite mera på den sidan,

alt på Wikipedia:

Roy Warren Spencer (born December 20, 1955)[1] is a meteorologist,[2] a principal research scientist at the University of Alabama in Huntsville, and the U.S. Science Team leader for the Advanced Microwave Scanning Radiometer (AMSR-E) on NASA's Aqua satellite.[3][4] He has served as senior scientist for climate studies at NASA's Marshall Space Flight Center.[3][4]

He is known for his satellite-based temperature monitoring work, for which he was awarded the American Meteorological Society's Special Award.[4]


Spencer gör så vitt jag känner till inga prognoser och tyvärr är dessa data jag lyckats få tag på alltför få och uppmätta under alltför kort tid för att några säkrare slutsatser skall kunna dras sett från mina utgångspunkter och metoder, men man tager vad man haver.....

Man skulle behöva data sedan slutet på 1800-talet och helst observationer gjorda varje dag. Möjligen kan jag komma vidare med detta i andra dataunderlag efter hand, vilket är min förhoppning.

I första inlägget granskade jag siffrorna utifrån erfarenheterna att använda den s.k. hötjugan, Andrew´s Pitchfork, och innan jag går in mera på UAH-data kan vi kika på den långsiktiga utvecklingen som brukar benämnas klimatvariationer.

Granskar man de längre trenderna för USA, sammantaget för alla väderstationers mätdata, ser det ut såhär enl rådata från U.S. Historical Climatology Network (USHCN) med upplösning årsvis/ett värde per år (Tack Mats Rosengren!).

Det gäller för just USA, men är ganska snarlika på många andra ställen, särskilt på norra delen av klotet, som Sverige och Island m.fl.

Kommentarer:

Trenden från totala serien sedan 1900 fram till 2018 är horisontell, enl. den programberäknade medelvärdet. ca 0,000 grader per år.

- Medelvärdet från 1900-1931 är stigande ca 0,005 gr/år

- För perioden 1931 till 1978 är medelvärdet/trenden sjunkande ca 0,015 gr/år

- Från 1978 till 2018 är trenden stigande 0,008 gr/år

Jag nämnde tidigare EWT i förbifarten:


EWT står för Elliott Wave Theory, och bygger på Leonardo Fibonaccis talserie (matematiker 1170-1250, e. Kr.), och författaren och revisorn R.N. Elliots (1871-1948) utvecklingar av dessa uråldriga matematiska sanningar.

Jag skall inte heller här gå in på så mycket detaljer mer än det lilla längst ner, men ni kommer säkert efter hand att förstå ca vad man använder för matematiska samband och tal till vardags, Om ni inte redan sett hanteringen i mina börsartiklar.

Granskar man UAH satellitdata (global lower atmosphere) utifrån EWT-perspektiv kan det se ut ex. såhär, efter ett försök till analys. Mycket prelimärt som sagt, mht till de få och glesa mätdata som jag har tillgängliga. Vertikala temperaturgraderingen ligger med 100 som nollnivå av praktiska orsaker, om någon undrar.


Några slutsatser:

- Perioden 1985-1998 är en lite större ABC (motsv.)

- Perioden 1998-2008 är en sammansatt våg av två ABC. Sammantaget en möjlig B-våg (motsv).

- C-vågorna är ganska tydligt femmor. Den sista utritad med numrering.

- Utvecklingen från tidigt 2012 är en pågående våg, ev en C-våg, alt. att den avslutades tidigt 2016 och att om vi får en topp inom kort (efter botten 2018) skall gå vidare i en avslutande c-våg neråt. Denna ev c-våg kan bli vilken som av ABC och en femvåg enbart. Viker det ner inom kort ökar risken för att detta övergår i en lite starkare C-våg direkt i fem vågor, men det kan således gå högre eller mycket högre och då är det företräde för en ABC om/när det vänder som initialt inte blir lika brant.

- Denna senaste uppgång från 2018 kan pågå i princip obegränsat uppåt i ex. s.k. förlängda vågor, men utritade nivåer och längre trender vore naturliga alternativ för reaktioner och/eller vändningszoner, på ett ungefär, enl nuvarande vågutseende.

- De blågula banden är programberäknade större, s.k. signalnivåer/motståndsnivåer mht tidigare svingar och är inte särskilt aktuella i detta fallet ännu, men de svarta strecken i dessa band kan ev ha viss betydelse och prognosvärde som "idealiskt tidsfönster" för antingen passage eller vändning, även om man ej når så långt.



Och en lite tydligare detaljbild på perioden 85-98 med ytterligare en mera sällan använd FIB-nivå som tydligen var den rätta.



Det är i korthet det jag ser tydligast av dessa diagram, enl min egen tolkning.

Jag tror så här långt att detta är på allvar, dvs att redskapen är användbara för att analysera även väderdata, då min övertygelse är att de följer naturliga och inte av människan provocerade mönster.

Däremot behöver inte mina analyser vara riktiga i alla stycken. Här heller.

Det får framtiden och vidare studier ev. visa.


Utvecklingen i denna sport tar lite tid så man får ha lite tålamod för att utvärdera.

Det finstilta:


Rörelserna i alla naturliga utvcklingar, baserade på ex. massbeteenden som på finansmarknaderna eller i naturen sker i antingen korrektiva (överlappande) rörelser, eller s.k. impulsartade rörelser, dvs trendande rörelser där delvågorna ej överlappar varandra. Eller kombinationer av dessa enl vissa mönster. Alla större vågrörelser över lång tid, bildas av likadana vågor med mindre utbredning, som i sin tur bildas av likadana vågor med ännu mindre utbredning, osv, osv. Från många decennier eller mer till timmar och minuter. Det syns kanske inte vid bildandet av ett snäckskal som jag nämnde, men ni förstår nog vad jag syftar på.


Utvecklingen i vågorna sker i stort antingen i tre steg - ABC för de korrektiva, alt i fem steg- 1-5 för de trendande/impulserna. ABC är närmast självförklarande. En impulsvåg är alltid en "femvåg"/ "femma".


Alla tolkningar ni ser enl EWT bygger på slutledningar av olika slag, ex om en utveckling är korrektiv alt. impulsartad. Det gör analysen i viss mån subjektiv, och det är en av anledningarna att analytiker kan komma till helt olika slutsatser. Precis som forskare ofta kommer till olika slutsatser trots gemensamt underlag.


När det gäller EWT kan det också bero på att man tillämpar grundteorierna lite olika och är olika "bokstavstrogna" till olika grundregler, som fastslagits historiskt.

För att öht kunna bestämma sig och analysera meningsfullt måste man göra enligt samma principer i olika situationer. Det finns en massa svåra och svårbedömda utvecklingar i ex korrektionsfaser och detta är mycket förenklat beskrivet, men min erfarenhet är att det inte heller lönar sig att analysera alltför detaljerat och försöka nå alla förklaringar utan se de något större huvuddragen. Några av de viktigaste käpphästarna jag följer och som också underlättar hanteringen är t.ex.:


- A-vågor kan antingen vara ABC-vågor eller en femma. (Vissa hävdar alltid en femma, men inte jag)

- B-vågor är ALLTID korrektiva och därmed mycket olika och komplexa och ofta svårbedömda. Men är det komplext, överlappande och otydligt är det ofta just en B-våg, alt en fjärde våg, en fyra, enl nedan.

- En impulsvåg i trendens riktning är som sagt alltid en femvåg, tre impulsvågor i trendens ritning, 1,3 och 5, med två mellanliggande korrektiva vågor, 2 och 4.

- En C-våg är ALLTID en femvåg i sin avslutandefas. En viktig regel som också underlättar analysen.

-En c-våg är ALLTID den brantaste av ABC. (nästan alltid, undantag finns men är mycket sällsynta)

- Våg 3 i en impulsrörelse är ofta den starkaste och längsta, men inte alltid.

- Våg 3 är inte alltid längst men mycket ofta. Det viktigaste är att den ALDRIG kan vara den kortaste av 1,3 och 5.

- Våg 2 är ofta den som går djupast i förhållande till sin föregående våg. Kan gå ända till botten av våg 1.

- Våg 4 är ofta sammansatt och komplex men ALDRIG gå ner under toppen på våg1. Då är det ej någon impuls eller så är annat feltolkat.

- Är våg 2 sammansatt, flera ABC kan ibland våg 4 bli en enkel ABC och tvärt om (ofta alternerande)


490 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla