Alvar Nurre Nyrén

2 aug. 20226 min läsning

Mina klimatmodeller 26

20220802

Medan jordklotet ser ut att befinna sig i en ny, större eller mindre, fas av klimatutvecklingen sedan 2016 med sjunkande temperaturer fortsätter jag att analysera klimatet med de verktyg "klimatvetenskapen" ännu saknar kunskap om. Naturens rörelsemönster enligt teknisk våganalys.

Juli blev en svängig månad i mina trakter i Roslagen vad gäller vädret och vi hade som många andra i Europa ett par heta dagar men också den lägsta temperaturen jag noterat i slutet på juli sedan 1998 då jag började föra enkel temperaturstatistik. +6,4 grader C, natten mot 29. juli! Och medan delar av Europa hade heta perioder hade många delar av södra halvklotet och Antarktis tidvis rekordkyla.

Men det är väder det. Vad gäller klimatet enligt UAH mätningar från NOAA satelliter så fick vi denna månad en uppgång till +0,36C, upp från +0,06C, och vi ligger därmed kvar i en "konsoliderande fas" tills vidare enligt tidigare rader.

Inga avgörande rörelser denna månaden heller, och även Tropikerna räddar sig kvar från negativ lutning på det 30-åriga MV om än marginellt så här långt.

Nytt från och med denna månad är att jag inkluderat diagram även över UAH Global Land, där dock data för juli anländer först något senare under månaden.

(klicka i bilder för större format)

Övriga satellitmätningar utöver UAH.

Det hävdas ibland att UAH data skiljer sig markant från andra satellitmätningar.

Matz Hedman som en del känner från Klimatupplysningen har gjort fantastiska applikationer över satellitdata och tipsade mig om att det går att hitta hanterbara dataserier även från andra källor än UAH genom hans app., och mest omfattande data har kanske European Centre for Medium Range Weather Forecasts (ECMWF) där Copernicus Climate Change Service ingår som en del.

Där man nu nått fram till version 5, ERA5. Denna databas är en "fitrerad och behandlad databas" till skillnad från UAH som är en mera ofiltrerad produkt, även om justeringar görs när man byter satelliter mm, om jag förstått saken rätt. Hur och varför ERA5 filtreras är för mig okänt i detaljer, men många hävdar att ERA5 och UAH visar mycket olika utfall i mätdata.

Jag har därför kikat på några delar av underlaget för att jämföra.

Stort tack för detta Matz, och jag skall hålla ett öga på även dessa mätningar framöver även om jag fortsatt utgår från UAH ofiltrerade data om inget annat sägs.

Applikationen finns på

http://matzh.myqnapcloud.com:8000/UAH/

och en mycket bra och förklarande video finns på

https://klimatupplysningen.se/ny-fantastisk-applikation-temperatur-analys/

så vem som helst kan gå in och få fram data efter egna önskemål för ex. olika väderstationer eller områden.

Det jag här kort tar upp är tre jämförande områden (fram till och med juni -22) i ERA5 - UAH och det gäller:

- Globalt

- Området kring ekvatorn (plus/minus 20 grader latitud i ERA5)

- samt Arktis (60-90 graders latitud i ERA5)

Det finns några utstickande olikheter jag kan se och jag nämner de tydligaste:

-Globalt är toppen kring 1998 (”El Nino-topp”) kraftigt nedjusterad i ERA5. Däremot inte motsvarande El Nino-topp 2016.

-Även när det gäller tropikerna har man justerat ned toppen 1998 men ej 2016 varför toppnoteringen hänför sig till 2016.

-För Arktis ligger skillnaden främst i en ”ny” högre topp i december 2020 av någon anledning, kanske delvis beroende på vilka områden som räknas in?

Tekniskt sett innebär detta ingen större skillnad, vilket jag tror många av er kan se enligt diagrammen nedan för ERA5 jämfört med motsvarande diagram för UAH ovan. Det vill säga vi har ungefär samma utvecklingar i trenderna upp och ner och styrkan enligt de viktigaste indikatorerna varierar på cirka samma sätt och är för närvarande vikande på samtliga ställen, med mera.

30-åriga medelvärden stiger något brantare och ligger något längre ifrån aktuellt värde i ERA5 globalt men kommer sannolikt att suddas ut vartefter nya data inkommer i framtiden, och så vidare, så långsiktigt är skillnaderna små och slutsatserna blir därför i korthet desamma oavsett val av databas. Resultaten är tvärt om mycket samstämmiga i detta sammanhang.

Som ni kan se gäller det även i fallen Arktis och Tropikerna.

En liten skillnad är möjligen att Arktis och Tropikerna visar på en vikande relativ styrka enligt indikatorerna redan efter 1990-talet i ERA5, och i UAH enbart vad gäller Tropikerna, medan UAH för Arktis når sin topp mycket tydligt 2016.

På omvänt sätt är det globalt där UAH visar avtagande styrka redan efter 1998 fram till nutid medan ERA5 når sitt max 2016.

Quiz, globalstrålning

Jag blev i början av juli uppmärksammad på SMHI mätningar av ”globalstrålning”. Det visar sig att omfattande volymer av data finns insamlade över ca 100 år.

Om detta finns att läsa på

https://www.smhi.se/nyhetsarkiv/100-ar-av-matningar-av-globalstralning-i-stockholm-1.185087

... med en mängd vidare hänvisningar till andra sidor och data. Man skriver bl.a.:

..." Variationerna i solstrålningen påverkar klimatet och i Sverige mäter SMHI på några platser den energi som i form av solstrålning infaller på en horisontell yta, vilken kallas globalstrålning. Mätningarna av globalstrålning i Stockholm har nu pågått i hundra år, vilket är den längsta mätserien i världen för denna parameter...."

För barn eller barnbarn, och andra grupper inom ex. media och politik, som kan behöva lite enklare underlag för förståelse, kan det kanske vara lite spännande att gissa vilket av de två understa diagrammen som mest påminner om det första?

Det översta är resultatet av mätningar av globalstrålningen i Stockholm av SMHI, det andra temperaturutvecklingen i Sverige enligt SMHI och det tredje utvecklingen av CO2 halten under samma tid?

Vassegò att gissa!

Alla som sett riktiga diagram över mätvärden från verkligheten i (inte propagandaserier justerade för att möjliggöra klimatmodeller), t.ex. hos SMHI och andra länders mätdata känner säkert igen stora delar av utvecklingen mellan de två första, och det är en gåta för mig varför SMHI själva låtsas att ej förstå sambanden, när man drar sina slutsatser angående människans tillskott av CO2 och växthusgasers inverkan på utvecklingen. Naturligtvis pekar alla fakta från verkligheten på att solen och globalstrålningen i allt väsentligt är styrande för klimatet precis som tidigare i historien och det skall bli intressant att följa utvecklingen även i detta avseende.

Alla som INTE förstod min fråga eller vad som var ”rätt svar” räcker upp en hand.

Har ni synpunkter eller frågor? Skriv till mig på:

alvar.nyren@gmail.com

------------------------------------------------------------------------------------------

Några summeringar av tidigare inlägg och slutsatser ( + referens till tidigare inlägg):

- Klimatet kan analyseras och förutses långsiktigt, ofta i detaljer och följer naturliga mönster sedan årtusenden (kapitel 1 och framåt).

- Förutom grunderna enligt de så kallade vågrörelserna rör sig klimatet i korridorer (ML-kanaler) vilka kan ses som begränsningslinjer och ange riktningen på rörelserna, så länge de pågår, både i kortare och längre klimatcykler (ex. kapitel 1 och kapitel 18).

- Naturen upprepar sig i ett fåtal mönster, vilket ger möjlighet att tolka utvecklingen och förutse framtiden i olika steg (ex. kapitel 3 och 15).

- Klimatet ligger i en långsiktig (många tusen år) och relativ brant utveckling neråt, där rekylerna varit begränsade innan nya lägre nivåer infunnit sig vilket kan förväntas fortsätta enl. nuvarande signaler. (ex. Kapitel 3, 8 och 23).

- Temperaturen globalt toppade 2016, södra hemisfären 1998, tropikerna 1998, Australien 2002, USA 48 (staterna i Nordamerika söder Kanada) 2012, samt Arktis och hela norra hemisfären 2016.

- Samtliga regioner har avtagande långsiktig styrka för närvarande, mätt enl. indikatorer och vågrörelser. (samtliga kapitel)

- Vi har starka signaler om att en långsiktig cykel från mer än hundra år sannolikt är till ända och utvecklingarna har mycket exakta inbördes vågrelationer, vilket kan studeras i bl.a. USA och Sverige enligt långa mätdata. (kapitel 18). Alla tillgängliga långa mätdata (okorrigerade) för ex Island, Sydeuropa, Australien, Sydafrika m.fl. ser ut på motsvarande sätt med relativt små variationer. De längre temperaturkurvor som redovisas i media saknar motsvarighet enligt mätdata från verkligheten.

- De längre klimatcyklerna från 800-talet indikerar samma regelbundenhet som de från 1800-talet (kapitel 23).

- UAH satellitdata visar upp samma regelbundenhet och exakta uppträdande som de långa i en mindre klimatcykel från 1984-2016 (kapitel 15).

- Utvecklingen sker i återkommande cykler, där 377 månader resp 377 år ser ut att vara de tydligaste och viktigaste, enligt naturens egna rörelsemönster. (kapitel 15 och kapitel 23).

- Vi har nu regionalt nått fram till omslagspunkter till en förväntade negativ lutning på klimatet, och det mesta talar för att det inom relativt kort tid visar sig genom sjunkande 30-åriga medelvärden även globalt (kapitel 21). Dock kan det handla om mer än ett år, beroende på utfallet framöver.

- Avgörande för indikationer på utveckling mot eventuell ny mindre eller större istid erhålls först vid etablering under cirka -1,0C (-0.94) men etablering under ca -0.15C skulle vara ett första större långsiktigt svaghetstecken.

- Utvecklingen ligger ännu kvar i en uppåtriktad ML-kanal sedan 1984 där vi hittils vänt upp vid bottenbegränsningen, men indikationerna är fortsatt avtagande styrka och signalerna är nedåtriktade så länge inte etablering över ca +0,52 sker.

-------------------------------------------------------------------------------------------

Länkar:

Tidigare avsnitt:

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-25

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-24

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-23

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-22

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-21