Mina klimatmodeller 35

Uppdaterat: 17 maj 2023

2023 05 02

Uppdaterad med ERA5 230517

Resultatet av satellitmätningarna enl UAH under april blev globalt +0.18C, en nedgång från +0.20C, och i övrigt enligt diagram nedan.

Då inte mycket av värde har hänt under april och på grund av andra åtaganden avstår jag från vidare kommentarer och återkommer förhoppningsvis lite längre fram.

(klicka i bild för större format)

Copernicus - ERA5 justerade data inkl. (Ground+2m)

EU/Copernicus satellitdata ERA5 för april-23 finns nu publicerade och med Matz Hedmans hjälp är de tillgängliga för mig att analysera.

Inte heller här några större avvikelser mot tidigare även om de marknära temperaturerna blev något svagare än för UAH denna månad, som mäter ett större spann av troposfären.

Alla väntar på en ny "El Nino" som skall värma och vända den avkylande trenden globalt, men ännu finns inga sådana tecken. Ex. Tropikerna behöver etablera sig över ca 0.35-0.40C för att ge kortsiktiga styrketecken och även Arktis närmar sig ett sjunkande klimat, enligt nuvarande utvecklingar. Australien svagast av alla regioner igen. Fortsatt ser det mera ut som en väntan på större kliv neråt än det omvända men kommande månader kanske ger oss mera vägledning.

Några summeringar av tidigare inlägg och slutsatser ( + referens till tidigare inlägg):

- Klimatets utveckling enligt temperaturer och hur styrkan i klimatrörelserna utvecklas kan mätas objektivt och matematiskt, och samtliga mätningar och regioner visar entydigt avtagande styrka (kapitel 28 och övriga kapitel).

- Klimatet kan analyseras och förutses långsiktigt, ofta i detaljer och följer naturliga mönster sedan årtusenden (kapitel 1 och framåt).

- Förutom grunderna enligt de så kallade vågrörelserna rör sig klimatet i korridorer (ML-kanaler) vilka kan ses som begränsningslinjer och ange riktningen på rörelserna, så länge de pågår, både i kortare och längre klimatcykler (ex. kapitel 1 och kapitel 18).

- Naturen upprepar sig i ett fåtal mönster, vilket ger möjlighet att tolka utvecklingen och förutse framtiden i olika steg (ex. kapitel 3 och 15).

- Klimatet ligger i en långsiktig (många tusen år) relativ brant utveckling neråt, där rekylerna varit begränsade innan nya lägre nivåer infunnit sig vilket kan förväntas fortsätta enl. nuvarande signaler. (ex. Kapitel 3, 8 och 23).

- Temperaturen globalt toppade 2016, södra hemisfären 1998, tropikerna 1998, Australien 2002, USA 48 (staterna i Nordamerika söder Kanada) 2012, samt Arktis och hela norra hemisfären 2016.

- Vi har starka signaler om att en långsiktig cykel från mer än hundra år sannolikt är till ända och utvecklingarna har mycket exakta inbördes vågrelationer, vilket kan studeras i bl.a. USA och Sverige enligt långa mätdata. (kapitel 18 och 34). Alla tillgängliga långa mätdata (okorrigerade) för ex Island, Sydeuropa, Australien, Sydafrika m.fl. ser ut på motsvarande sätt med relativt små variationer. De längre temperaturkurvor som redovisas i media saknar motsvarighet enligt mätdata från verkligheten.

- De längre klimatcyklerna från exempelvis 800-talet indikerar samma regelbundenhet som de från 1800-talet (kapitel 23).

- UAH satellitdata visar upp samma regelbundenhet och exakta uppträdande som de långa utvecklingarna i en mindre klimatcykel från 1984-2016 (kapitel 15).

- Utvecklingen sker i återkommande cykler, där 377 månader resp 377 år ser ut att vara de tydligaste och viktigaste, enligt naturens egna rörelsemönster. (kapitel 15 och kapitel 23).

- Vi har nu regionalt nått fram till omslagspunkter till en förväntade negativ lutning på klimatet, och det mesta talar för att det inom relativt kort tid visar sig genom sjunkande 30-åriga medelvärden även globalt (kapitel 21). Dock kan det handla om många månader i vissa regioner, beroende på utfallet framöver, men redan nu börjar allt fler ragioner trilla under sina 30-åriga medelvärden. Detta medelvärde som avgör vilken status klimatutvecklingen har för tillfället, d.v.s. positiv/uppåtriktad lutning betyder varmare klimat, medan negativ och sluttande MV betyder sjunkande klimat.

- Avgörande för indikationer på utveckling mot eventuell ny mindre eller större istid erhålls först vid etablering under cirka -1,0C (-0.94) men etablering under ca -0.15C skulle vara ett första större långsiktigt svaghetstecken. Detta har att göra med hur stora rekyler som är normala innan de sannolikt övergår till motsatt trend, enligt tolkningen av vågrörelserna.

- Utvecklingen har legat kvar i en uppåtriktad ML-kanal sedan 1984 där vi hittils vänt upp vid bottenbegränsningen, fram till december 2022 men under januari fick vi den första noteringen som tydligt spräcker denna bottentrend. Indikationerna visar fortsatt avtagande styrka och signalerna kan sägas vara nedåtriktade så länge inte etablering över den fallande taktrenden vid ca +0,50C sker.

- Resultatet av olika satellitmätningar kan skilja något, då vissa mätningar korrigeras och andra ej och i viss mån mäter olika saker, men i tekniskt perspektiv visar de precis samma sak, det vill säga avtagande styrka i temperaturutvecklingen, globalt och regionalt (kapitel 26).

- Vad somegentligen styr klimatet är för mig oväsentligt i detta sammanhang och kan ej påverkas eller styras av människan enligt data från verkliga mätserier, men allt talar för att det i allt väsentligt är globalstrålningen som är grunden för klimatets variationer (kapitel 26 och 27).

Har ni synpunkter eller frågor? Skriv till mig på:

alvar.nyren@gmail.com

-------------------------------------------------------------------------------------------

Länkar:

Tidigare avsnitt:

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-34

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-33

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-32

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-31

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-30

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-29

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-28