Mina klimatmodeller 18

Uppdaterat: 4 apr. 2022

211202

Den globala avkylningen efter 2016 ser ut att fortsätta enl tidigare signaler och nu påbörja nästa lite intensivare fas.

November månads medelvärde för den globala temperaturen blev +0,08C. Ner från +0,37C.

Som av en händelse (!) vände temperaturen åter exakt enl den s.k. ML-korridoren. Och därmed är det inga vackra utsikter och signaler som gör sig påminda. Enl de verktyg som är de enda som rätt kan tolka klimatrörelserna, och kan göra det även i detalj.

Självklart kan det vara bara en tillfällig reaktion, men mera talar för en vändning ner på flera månaders sikt, eller (mycket) mer.

Förväntningarna på nästa rörelse, om den nu startat, efter denna förmodade rekyl uppåt sedan maj i år, är således att den blir minst lika stark/brant och lång som tidigare nedgångar efter 2016 eller sedan toppen 2020, oavsett om det är en s.k. tredje våg, eller om det är en avslutande s.k. C-våg, eftersom både treor och c-vågor oftast är de starkaste delvågorna i en större huvudvåg. Det lutar mera åt en starkare våg än den från 2016 till 2018, dvs en tredje eller c-våg i förhållande till denna och då är det mera sannolikt med en starkare utveckling än tidigare. Vi kan i så fall ganska raskt hamna vid 173 (-0,27 UAH) eller lägre. Mera sannolikt efter hand under 140 (UAH-0,60). Det finns inga ”formella begränsningar” i nivåer vid en ev accelererande rörelser och de angivna på bilderna är bara de vanligaste nivåerna där reaktioner normalt kan noteras enl olika alternativ (enl tidigare förklaringar).

Och dessförinnan får vi i så fall också granska vad som händer (eller inte händer) kring det viktiga området kring 185, enl tidigare.

Därmed gäller tolkningen och alternativen från förra månaden (och tidigare) i alla delar till dess jag får andra indikationer.

(https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-17)

Det som oroar mig mera är att det som forskare befarade på 1970-talet skall infinna sig. En mindre klimatcykel senare således. Och det handlar om ännu mycket hastigare perioder av avkylning än de vi sett efter 1500-talet, precis som det mest negativa alternativet i den tekniska analysen föreslår.

Det som skrämmer mig är att så få (någon?) förstår att denna risk i hög grad fortfarande existerar och kan vara mycket näraliggande i tid, även om det inte måste inträffa omedelbart.

Man är heller inte intresserade av att veta, och ställer aldrig några kritiska frågor varför de politiska klimatmodellerna fallerat redan från start (nedan) och fortsätter fjärma sig från verkligheten.

Något som alla kan se och förstå med ett minimum av matematiska insikter. Om man vill se verkligheten som den är!

En långsammare och något mera utdragen avkylning kan ex. vara alternativet, åtminstone inledningsvis, om kritiska gränser jag nämnt brister mer än tillfälligt (106, motsv UAH -0.94), men oavsett blir det sannolikt en snabbare utveckling neråt än alla tidigare perioder av avkylning senaste århundradena därför att detta, i så fall, är en ny större period av global avkylning och inte en korrektiv och fördröjande mellanperiod.

Men, det KAN således komma snabbt, överraskande och utan tydligare förvarning. Alla som har varit på fjället eller vid havet när en snöstorm dånar in kan säkert göra sig en bild av förloppet. Det är reellt, skoningslöst och ofta överraskande snabbt. Väderkvarnar och solpaneler kommer vara bland de första att ge upp, samtidigt som tillrinningen till våra vattenmagasin upphör rel omgående.

Jovisst, det finns planläggning för elhaverier, men inte för dessa dimensioner, varaktighet, och med yttre omständigheter utan möjlighet till åtgärder?

(Beskrivet i ex. vetenskapsjournalisten Sven Börjessons (SR) bok En Klimathistoria, sid 44:

…..I november 1974 visade BBC programmet Vädermaskinen, en dokumentär om klimatet. Med utgångspunkt från programmet och en artikel i tidskriften Nature skrev Svenska Dagbladet följande:

Istid hotar oss. I Norden kan vi plötsligt bli ”blitzade” av enorma snömassor som begraver Nordeuropa under ett allt tjockare lager av is. De moderna istidsforskarna har gjort nya rön som visar att vi inte alls går säkra. Nedisningen kan gå mycket snabbt. Hotet om nya istider kan liknas med vätebomber med massdöd för mänskligheten. Snö-blitzar under en kall sommar kan frysa ner stora områden och bygga upp väldiga ismängder på slätter likaväl som i bergstrakter....)

Faktaresistensen är närmast total hos politiker, myndigheter och media m.fl., liksom hos den av politiken sponsrade ”vetenskapen”, och verkligheten riskerar att bli både chockartad och ödesdiger om/när den politiskt inbillade verkligheten fryser till is. Utan att förberedelser är gjorda.

Tiotusentals eller t.o.m. miljontals liv är i fara om ex. elnätet inte klarar en svårare utmaning och hela samhällen riskerar att kollapsa på nolltid.

Allt stannar, och då menar jag ALLTING. Uppvärmning, betalningar, logistik, internet, TV/radio, kommunikationer, bensinpumpar, osv,osv.

Nåväl, om vi istället släpper UAH-mätningar och åter vänder blickarna mot vårt eget land och SMHI statistik så kan man beskriva bilden så här:

Sveriges ofullbordade symfoni (likt Schuberts).....

…. ser ut att till slut ha fullbordats 2020 på ett rätt anmärkningsvärt och ”rytmiskt” vis.

En utveckling mycket snarlik de flesta längre mätserier (inte korrigerade förfalskningar), långt före 1950, som inte är särskilt många men finns från olika delar av världen, och som mycket tydligt falsifierar (ung. avslöjar och omöjliggör) de klimatmodeller man i propagandan drar upp, från ca 1980 då UAH satellitmätningar startade. En ”bakåttest” av dessa modeller spricker omgående med avtagande temperaturer från ex. ca 1950 fram till början på 1980-talet, trots kraftigt ökande CO2 nivåer. Lika illa som framåt. De temperaturkurvor som visas i den politiskt korrekta informationen kan helt enkelt inte återfinnas i mätdata någonstans i verkliga mätserier.

Sverige hade en lågpunkt 1985 enl SMHI årsdata från 1860. Trenden är sedan dess uppåtriktad.

Mycket (det mesta) talar för att denna fas är till ända och uppgången över, åtminstone på många års sikt. Relationerna mellan de längre vågorna sedan 1860 i utvecklingen nivåmässigt talar för det på ett förvånansvärt symmetriskt vis nedan (2 bilder, en översiktligare och en med detaljer). Sicksackmönster med inbördes utvecklingar på ca 1.0 i inbördes förhållanden för olika abc-vågor jag har försökt illustrera, där den avslutande mindre c-vågen oftast är något längre än den inledande a-vågen. Många fler skulle kunna ritas ut men jag tyckte det blev nog gyttrigt såhär.

En minst lika stark indikation är tidsrelationen till toppen, om det nu är en topp, enl det preliminära värdet jag fått från SMHI men som ännu inte finns på deras hemsida av någon anledning (?) för året 2020.

Sannolikt var detta pusselbiten som saknades när jag skrev om denna statistik i del 3 innan värdet för 2020 fanns tillgängligt, och det mesta föll på plats iom denna ev sista uppgång.

Precisionen i tidsvärden på årsbasis är plus/minus ett år, då toppar och bottnar lika väl kan infalla året före eller året efter, trots att medelvärdena säger annat.

Samma noggrannhet gäller f.ö. för månadsdata i ex UAH, dvs plus/minus en månad.

Likt toppen i denna rekyl/uppgång sannolikt pågick till början på november, men medelvärdet blev lägre än för oktober.

Och en relation ex 2,618 kan således förstora ett ”fel” och tillåta viss marginal ytterligare. För nivårelationer upp och ner är precisionen inte lika exakt.

2020 är som ni ev kan se på bilderna inte en helt exakt punkt då 2,618 ggr ursprungsperioden enl bild ger antingen 2019 eller 2021 med 59 resp 58 som utgångsvärde, vilket jag försökt visa i översiktsbilden. Räknar man in även 60 som ett alternativ blir det ju ytterligare större intervall, men sammantaget med nivåerna stämmer 2020 ypperligt som ”slutmål”.

Skulle vi få mer än marginellt högre nivåer inom några år faller just denna slutledning platt. Det här är teknisk analys av mätvärden och inte falsifierade modeller/teorier baserade på korrigerade värden för att passa modellerna.

Korrigeringar för att anpassa verkligheten till modeller är modernt annars, numera. (Se vidare bilaga ”Fakta, vetenskap och förfalskningar”nedan)

Storleken på mätvärden kan iofs vara starkt beroende av värmeöar och andra felkällor och visa för högt jmf tidigare år (del 3), men tidsförhållanden i vågorna bör stämma väl trots detta.

Ett tydligt svaghetstecken är fortsatt också indikatorn längst ner som visar på avtagande styrka trots högre noteringar, en s.k. divergens, vilket ofta är en klar indikation på vändande cykler.

Det är som jag påpekat flera gånger påtagligt svaga återhämtningar/rekyler i ett längre perspektiv (flera tusen år) sedan 15/1600-talet, så här långt, vilket också skrämmer mig, men vi kan kanske hoppas på nya vändningar upp ytterligare ett tag.

Och slutligen tror jag många av er är mogna att dra era egna slutsatser, av samma slag och med samma motiv, ang USA och deras mätvärden 1900-2018, som jag visat tidigare, men nu med lite flera detaljer. Många fler skulle naturligtvis kunna visas upp, men det är kanske mer än nog såhär?

Game over?