Alvar Nurre Nyrén
- 1 juli 2022
- 6 min läsning

Mina klimatmodeller 25

Uppdaterat: 3 juli 2022

220701

Det är inga större rörelser för tillfället och vi ligger kvar i ingenmansland, det vill säga över -0,05C och under +0,30/0,52 enligt tidigare beskrivning. Det blev en ytterligare nedgång men vi får invänta eventuella brott av -0,05 innan det blir mera övertygande en fortsättning neråt.

Enligt UAH satellitmätningar, som för juni visar värdet +0,06C, ner från + 0,17C.

Medierna är fulla av skrämselpropaganda varje period med sommarvärme trots normala utvecklingar i våra trakter, och den kyliga delen av världen saknar bevakning i vanlig ordning, som ex Arktis isutveckling enl Polar Portal (The Danish arctic research institutions), vilken likaledes snarare ger anledning till att förbereda sig inför kallare tider:

http://polarportal.dk/fileadmin/polarportal/surface/SMB_curves_LA_EN_20220629.png

Fakta är inte en faktor, skulle man väl kunna säga. Modeller är modellen!

Jag skall inte ödsla mera tid ang utfallet enligt UAH utan diagrammen ser ut enligt nedan, mer än att Tropikerna just nu ser ut att bli först med att etablera sig i ett fallande klimat, det vill säga under sitt 30-åriga medelvärde.

Med de globala och regionala "trenddiagrammen", inklusive 30 års medelvärden, därunder.

Slutsatserna är enligt tidigare (och de viktigaste längre ner i sammandrag) och det är således i allt väsentligt neråtriktade signaler, men utan att ännu ge tydligare bekräftelse på en långsiktig vändning ner.

Då vi nu går in i andra halvan av detta år ser jag med spänning och viss fruktan fram emot den kommande hösten och vintern och vad den skall föra med sig för gemene man här i landet och övriga delar av klotet.

(klicka i bild för större format)

SMHI statistik och homogeniseringsarbete.

Sverige har som jag nämnt en relativt gedigen statistik över temperaturutvecklingen sedan lång tid. Jag har tidigare berört årsmedelvärdena som finns sedan 1860 (Kapitel 18 m.m.). Senaste året har det varit trögt att få fram tillkommande data för 2020 och 2021, och detta har enligt SMHI berott på att man genomfört ett stort arbete med att homogenisera statistiken, det vill säga kontrollera och justera eventuella felaktigheter och olikheter som ej speglar den verkliga utvecklingen av temperaturen. Det gjorde att jag med stor spänning såg fram emot resultatet av detta stora arbete, främst beroende på hur detta mycket graverande och felaktigt skett på många andra ställen utomlands och vilket jag beskrivit i ett antal fall HÄR.

Arbetet verkar nu genomfört och vid en snabb översyn av de data som redovisas var även SMHI nya dataset för årsmedelvärdena totalt förändrad, varför jag åter tillskrev SMHI och ville ha svar på varför värdena sedan 1860 blivit rejält förändrade. Jag fick snabbt men kort svar:

”Den stora skillnaden jämfört med tidigare är att vi numera använder ca 450 stationer istället för 35. Ett omfattande arbete har gjorts med homogenisering av dessa dataserier.”

Det finns också mera att läsa om homogeniseringen och resultaten av dessa arbeten på SMHI hemsida.

SMHI har gjort både rätt och fel, menar jag.

Det som hedrar SMHI är att resultatet av förändringarna (i årsmedelvärdena) ger nästan exakt samma utseende på diagram och inbördes värden, bara med förändrade absoluta värden. Dessa är således nedflyttade rejält i skalan mot tidigare men så vitt jag kan se lika mycket på alla ställen. (jämförelse nedan).

Det som får underkänt är de nya slutsatser angående orsakerna till utvecklingen, som nu beskrivs på ett flertal ställen med bortförklaringar typ regionala olikheter med mera. Det handlar numera enligt SMHI bergsäkert om mänsklig tillförsel av växthusgaser, trots att utvecklingen globalt eller i Sverige inte visar någon sådan överensstämmelse. Men politiskt korrekt alarmist måste man vara idag för att klara sig i vetenskap, samhälle/politik och journalistik så det är ingenting överraskande eller nytt, mer än att det nu så tydligt kommit på pränt även hos SMHI.

Tidigare data:

Efter homogenisering:

Slutsatserna enligt teknisk analys är således desamma och de viktigaste är:

- Temperaturdata visar så här långt att utvecklingen har en exakt och mycket naturlig inbördes vågutbredning i tid och längd, och sannolikheten är mycket hög för att vi nu antingen gör en mycket lång paus, många årtionden, i uppgången och utvecklas sidledes i relativt stora slag, alternativt vänder ner för mycket lång tid i en ny fas av den långsiktiga utvecklingen mot ett kallare klimat som pågått under hundratusentals år.

- Vilket av dessa två alternativ som kommer att bli fallet kommer sannolikt att indikeras av huruvida utvecklingen för oss ner i den nedre halvan av utritad ML-korridor (mer än tillfälligt) och etablerar sig under ca 3,5-4,0, beroende hur lång tid det tar att i så fall bryta denna nedåtgående mittlinje. Sker detta får vi de första starkare indikationerna på att en långsiktig avkylning mot MYCKET lägre nivåer kan ha startat.

- Skulle vi få högre noteringar än 2020 inom några få år kan vi inrikta oss mot området kring dryga 8 i första hand och vi skulle då vara kvar i en korrektiv uppåtriktad period.

- Sker etablering under ca 1,0 C kommer vi dessutom mycket sannolikt att gå mot betydligt lägre nivåer än lågpunkten 1867.

- Styrkan är avtagande långsiktigt , mätt enligt indikatorer, varför högre noteringar ser mindre sannolika ut, och förutom att vi nått exakta relationer i tid och nivå kan vi se så kallade divergenser jag nämnt, det vill säga högre absoluta temperaturvärden men lägre toppar i indikatorerna, vilket oftast förebådar en trendvändning.

- Därtill har vi nu fått en relativt kraftig vändning ner på naturligt och förväntat ställe under 2021 men här måste vi naturligtvis invänta den fortsatta utvecklingen för att kunna dra några större slutsatser.

Har ni synpunkter eller frågor? Skriv till mig på:

alvar.nyren@gmail.com

------------------------------------------------------------------------------------------

Några summeringar av tidigare inlägg och slutsatser (+referens till tidigare inlägg):

- Klimatet kan analyseras och förutses långsiktigt och ofta i detaljer och följer naturliga mönster sedan årtusenden (kapitel 1 och framåt).

- Förutom grunderna enligt de så kallade vågrörelserna rör sig klimatet i korridorer (ML-kanaler) vilka kan ses som begränsningslinjer och ange riktningen på rörelserna, så länge de pågår, både i kortare och längre klimatcykler (ex. kapitel 1 och kapitel 18).

- Naturen upprepar sig i ett fåtal mönster, vilket ger möjlighet att tolka utvecklingen och förutse framtiden i olika steg (ex. kapitel 3 och 15).

- Klimatet ligger i en långsiktig (många tusen år) och relativ brant utveckling neråt, där rekylerna varit begränsade innan nya lägre nivåer infunnit sig vilket kan förväntas fortsätta enl. nuvarande signaler. (ex. Kapitel 3, 8 och 23).

- Temperaturen globalt toppade 2016, södra hemisfären 1998, tropikerna 1998, Australien 2002, USA 48 (staterna i Nordamerika söder Kanada) 2012, samt Arktis och hela norra hemisfären 2016.

- Samtliga regioner har avtagande långsiktig styrka för närvarande, mätt enl. indikatorer och vågrörelser. (samtliga kapitel) Starkaste avkylningen efter 2016 har Arktis och Australien.

- Vi har starka signaler om att en långsiktig cykel från mer än hundra år sannolikt är till ända och utvecklingarna har mycket exakta inbördes vågrelationer, vilket kan studeras i bl.a. USA och Sverige enligt långa mätdata. (kapitel 18). Alla tillgängliga långa mätdata (okorrigerade) för ex Island, Sydeuropa, Australien, Sydafrika m.fl. ser ut på motsvarande sätt med relativt små variationer. De längre temperaturkurvor som redovisas i media saknar motsvarighet enligt mätdata från verkligheten.

- De längre klimatcyklerna från 800-talet indikerar samma regelbundenhet som de från 1800-talet (kapitel 23).

- UAH satellitdata visar upp samma regelbundenhet och exakta uppträdande som de långa i en mindre klimatcykel från 1984-2016 (kapitel 15).

- Utvecklingen sker i återkommande cykler, där 377 månader resp 377 år ser ut att vara de tydligaste och viktigaste, enligt naturens egna rörelsemönster. (kapitel 15 och kapitel 23).

- Vi har nu regionalt nått fram till omslagspunkter till en förväntade negativ lutning på klimatet, och det mesta talar för att det inom relativt kort tid visar sig genom sjunkande 30-åriga medelvärden även globalt (kapitel 21). Dock kan det handla om mer än ett år, beroende på utfallet framöver.

- Avgörande för indikationer på utveckling mot eventuell ny mindre eller större istid erhålls först vid etablering under cirka -1,0C (-0.94) men etablering under ca -0.15C skulle vara ett första större långsiktigt svaghetstecken.

- Utvecklingen ligger ännu kvar i en uppåtriktad ML-kanal sedan 1984 där vi hittils vänt upp vid bottenbegränsningen, men indikationerna är fortsatt avtagande styrka och signalerna är nedåtriktade så länge inte etablering över ca +0,52 sker.

-------------------------------------------------------------------------------------------

Länkar:

Tidigare avsnitt:

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-24

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-23

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-22

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-21