Mina klimatmodeller 61

Alvar Nurre Nyrén
3 juli
6 min läsning

Uppdaterat: 5 aug.

250703

Uppdaterad med ERA5 250707

Uppdaterad med UAH Global Land 250721

Det blev mycket små förändringar under juni på det hela taget i UAH satellitmätningar, men jag uppdaterar diagrammen för UAH och även UAH Global Land är nu redovisat (0721).

Copernicus ERA5, marknära mätningar (2m) är nu klara och uppdaterade nedan (0707), och spär på den negativa bilden för tillfället.

Och lite mera om historielöshet och falsifierad vetenskap längre ner.

UAH

Globalt:

UAH satellitmätningar för juni 2025 visade globalt på en nedgång till +0.48C, ned från +0.50C

Norra hemisfären marginellt uppåt och södra något neråt. Arktis ner tydligt medan USA vände upp. Australien fortsätter ner.

Frågan är om detta var början på en rekyl eller en korrektion/uppbromsning innan vidare färd neråt direkt. Jag skall inte spekulera mera om detta utan inväntar kommande månader och tills vidare gäller det jag skrev förra månaden:

......I stora drag ser oktober (plus/minus en månad) ut som nästa tydligare reaktionsområde tidsmässigt, så vi får se om det visar sig i diagrammen också.

Det är ännu för tidigt att veta "helt säkert" om vändningen ner är den slutgiltiga vändningen som mycket pekar på, så nivåerna jag nämnt gäller fortsatt som tydligare bekräftelser.....

(klicka i bild för större format)

What goes up ...

Det finns som jag nämnt tjogvis med exempel på varför "klimatkrisen" inte vilar på vetenskaplig grund, och jag vill åter peka på den historiskt viktigaste mätserien vi har att tillgå, vilken alla som vågar se på utvecklingar i verkligeten bör kunna förstå. Den viktigaste, därför att den är längst och sannolikt sträcker sig över en hel lite större klimatcykel. Den från Centrala England.

Forskning visar att denna utveckling under sina unika delar från 1600/1700-talet sannolikt var global eller åtminstone likadan för de delar som kunnat studeras. Och alla tillgängliga mätserier från jordens olika hörn liknar denna under sina befinliga mätperioder, ex. SMHI mätserie från 1860. Inte någon liknar de som presenteras i modeller och media.

Kunskapen om naturliga variationer är obefintlig hos det som kallas vetenskap. Man påstår att klimatet rör sig slumpartat och oförutsägbart, men ändå helt säkert uppåt. Historiska utvecklingar, forskningsrön och mätdata kastas över bord och all kunskap om tiden före 1979, när satellitmätningarna påbörjades, bortförklaras eller ”justeras” bort. Det är okunnigt, historielöst och oärligt. Usel och falsifierad vetenskap. Och fakta är entydiga och avslöjande, men slipper inte igenom censuren.

Den vanligaste motiveringen ang. teorierna om växthusgaser från meteorologer och påstådd klimatvetenskap är att mänskligt förorsakade tillskott av växthusgaser är det enda som kan förklara de stora uppgångarna senaste decennierna. Det visar entydigt hur ovetenskaplig argumenteringen kring växthusgaser är. Det som ex. skedde i början på 1700-talet och många gånger tidigare enligt historisk forskning har plötsligt blivit styrt av människan!

Ett livsfarligt och förödande bedrägeri.

Frågan blir således. Vad hade man för sig i början på 1700-talet, och hur fick man stopp på den globala uppvärmningen (enligt mätdataserier). Rörelser som var större och snabbare än senaste decennierna? Skall vi hinna lösa mysteriet innan havet ~~kokar~~ fryser till is?

(klicka i bild för större format)

Sammanfattande slutsatser enligt Teknisk Analys

Jag har gjort en kortare sammanfattning av tidigare kapitel, för dem som inte vill läsa många och långa förklaringar, vilken kan ses via länken:

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/climate-ta-for-busy-people

Jag avser uppdatera denna efter hand som utvecklingen fortskrider.

Copernicus - ERA5 (Ground+2m) (Juni-25)

EU/Copernicus justerade data för marknära mätningar (2m) för juni har presenterats och jag har fått ta del av dessa, med Matz Hedmans hjälp.

Globalt fortsatte det vidare neråt, med en nedgång till +0.48C, ned från +0.53C.

Generellt är ERA5 fortsatt något mera tydligt negativt, och det var bara för Europa som det blev en återhämtning, vilket naturligtvis media desperat pekar på, men för tillfället är bilden således mycket negativ med resoluta nedgångar, med både Australien och Arktis ev. på väg att etablera sig i en verifierat negativ utveckling, dvs att ev. böja det 30-åriga medelvärdet till negativ lutning. Vi har haft dessa tendenser tidigare men jag gissar att det efter hand blir mera tydligt och tillfälliga styrketecken blir alltmer sällsynta.

Regionala områden är inte det som avgör analysen utan enbart den globala utvecklingen.

Regioner är inga slutna områden utan vindar, låg- och högtryck rör sig fritt, men naturligtvis ger även regionerna vissa indikationer som är intressanta.

Slutsatserna är därför som tidigare och enligt förra månadens rader:

....Ang. fortsättningen antyder utveckling och ML-kanalerna på en fortsatt svaghet så här långt som ni ev. kan se. Skulle en direkt nedgång, innan rekyl, ske under ca 0.42 peka på en fortsatt nedgång lite eller mycket lägre som jag nämnt är det vanligaste i en s.k. trea eller C-våg, men också, och viktigare, prel. ge en hint om en lite större trendande rörelse neråt. Men bara preliminärt, det finns andra möjliga tolkningar, så fortsättningen blir som vanligt spännade och får analyseras vidare....

Den preliminära lite långsiktigare tolkningen är således som tidigare och likt den för UAH att vi sannolikt nått en större cykeltopp men ännu återstår att få det bekräftat, vilket kan ta åtskillig tid.

Globalt inträffar detta först vid ev. etablering under ca +0.25C enligt ERA5 och mera tydligt under ca -0.10C.

Den riktigt stora "katastrofen" kan anas först vid etablering under ca -1.0C, d.v.s. ungefär som för UAH.

Några summeringar av tidigare inlägg och slutsatser ( + referens till tidigare inlägg):

- Klimatet kan analyseras och förutses långsiktigt, ofta i detaljer och följer naturliga mönster och rytmer sedan årtusenden (kapitel 1 och framåt, kapitel 34).

- Förutom grunderna enligt de så kallade vågrörelserna rör sig klimatet i korridorer (ML-kanaler) vilka kan ses som begränsningslinjer och ange riktningen på rörelserna, så länge de pågår i resp. fas, både i kortare och längre klimatcykler (ex. kapitel 1, kapitel 18 och kapitel 34).

- Naturen upprepar sig i ett fåtal mönster enligt matematiska samband, vilket ger möjlighet att tolka utvecklingen och förutse framtiden i olika steg (ex. kapitel 3 och 15).

- Klimatet ligger i en långsiktig (många miljoner, och i den senaste utförslöpan flera tusen år) relativ brant utveckling neråt, där rekylerna (korrektionsperioderna) varit begränsade innan nya lägre nivåer infunnit sig vilket kan förväntas fortsätta enl. nuvarande signaler. (ex. Kapitel 3, 8, 23, 52).

- Vi har starka signaler om att en långsiktig cykel från flera hundra år sannolikt är nära en topp, eller har passerat en sådan, och utvecklingarna hittils har mycket exakta inbördes vågrelationer, vilket kan studeras i bl.a. USA och Sverige enligt långa mätdata. (kapitel 18 och 34, 46). Alla tillgängliga långa mätdata (okorrigerade) för ex England, Island, Sydeuropa, Australien, Sydafrika m.fl. ser ut på motsvarande sätt med relativt små variationer. De längre korrigerade temperaturkurvor som redovisas i media saknar motsvarighet enligt mätdata från verkligheten.

- De riktigt långa klimatcyklerna från exempelvis 800-talet indikerar samma regelbundenhet som de från 1800-talet (kapitel 23) och att vi nu är nära en topp i rekylerna/uppgångarna efter ex. 15/1600-talet indikeras även av riktigt långa beskrivningar och forskningsresultat över många tusen år eller längre (bl.a. kapitel 52 och 54).

- Utvecklingen sker i återkommande cykler, där 610 och 377 månader resp 610 och 377 år (Fibonacci-tal) ser ut att vara de tydligaste och viktigaste, enligt naturens egna rörelsemönster, men både kortare och längre cykler kan återfinnas i mätdata. (kapitel 15, 23, 42, 48).

-Toppen 2016 visade sig till slut vara en tillfällig topp globalt och i centrala delar av hemisfärerna (utvecklingen vände upp vid -0.06C, strax innan angivet kritiskt område vid -0.15C), medan de höga latituderna fortsätter uppvisa en något svagare utveckling, och det återstår ev. att analysera var klimatrörelserna sedan slutet på 1900-talet eller betydligt tidigare finner sin topp och vad detta pekar på för samband i utvecklingen (kapitel 42).

-Alla korrektioner, likt den period vi befinner oss i senaste århundradena, är som starkast i sin avslutande fas, vilket höjer sannolikheten betydligt för att vi efter denna starka uppgång sedan början av 2023 passerat en mycket långsiktig topp som också kan vara den sista under överskådlig tid, och ev. för evig tid. (Kapitel 43 och framåt)

- Avgörande för indikationer på utveckling mot eventuell ny mindre eller större istid erhålls först vid etablering under cirka -1,0C men etablering under ca -0.25C skulle vara ett första större långsiktigt svaghetstecken. Detta har att göra med hur stora rekyler som är normala innan de sannolikt övergår till motsatt trend, enligt tolkningen av vågrörelserna.

-------------------------------------------------------------------------------------------

Har ni synpunkter eller frågor?

Skriv till mig på: alvar.nyren@gmail.com

-------------------------------------------------------------------------------------------

Länkar:

Tidigare kapitel:

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-60

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-59

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-58

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-57

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-56

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-55