Alvar Nurre Nyrén
- 3 apr. 2023
- 7 min läsning

Mina klimatmodeller 34

Uppdaterat: 1 maj 2023

2023 04 03

Uppdaterad med ERA5 230409

Klimatet tuffar på i sina naturliga vågor, men vi har ännu ingen säkrare konfirmation på att en större nedgångsperiod startat, bara att det rör sig svagt neråt enligt ett naturligt mönster. Det vi med säkerhet kan se och mäta är att klimatet försvagas sedan mycket lång tid i samtliga mätningar och regioner enligt nuvarande status i klimatutvecklingen.

UAH satellitmätningar under mars gav värdet +0.20C, upp från +0.08C.

Det blev lite upp över lag, lite ner för Tropikerna, och ett ras på 2 grader för USA.

Det ser ut som vi ännu inte avslutat ett s.k. korrektivt mönster och fortsatt ser det ut som en väntan på lägre nivåer. Det vore naturligt med lite större rörelser neråt efter hand, periodvis, då och då, eftersom det i så fall är rörelser med den längre trenden historiskt och försvagningen pågått under flera decennier. Som vi kan se på USA- och SMHI-diagrammen längre ner.

(klicka i bild för större format)

Copernicus - ERA5 justerade data inkl. mars -23 (Ground+2m)

EU/Copernicus satellitdata ERA5 för januari och februari -23 har nu publicerats och jag har uppdaterat kapitel 33.

Resultaten från mars är nu också tillgängliga med Matz Hedmans hjälp.

Cirka likadan utveckling som UAH med något mera upp globalt och flera andra ställen, men däremot ner i Europa. Och kraftigt ner i USA, precis som UAH. Jag har ännu inte lagt in USA i mitt program, utan visas genom Matz illustration.

Till skillnad från UAH data visar dessa ERA5 data endast temperaturen 2m över mark medan UAH mäter hela nedre troposfären, några tusen meter upp.

Naturliga utvecklingar Eftersom vare sig ”vetenskap” eller de flesta andra förstår naturliga variationer visar jag även i detta avsnitt bilden över SMHI data över årsmedelvärden från 1860 och framåt (nedan) , där även värdet för 2022, som jag fått direkt från SMHI, är med. Och även USA mätdata från 1900, vilka är skolboksmässiga illustrationer hur normala vågor, och i detta fallet korrektioner, utvecklas. Avtagande styrka trots något högre noteringar avslutningsvis, inbördes relationer o.s.v.. Dock inte de starkarste utvecklingarna av korrektioner utan mera sidledes alternativ. De starka korrektionerna når vanligtvis relationen 1.275, 1.5 eller 1.618 i sin avslutande fas så detta är mycket svaga utvecklingar så här långt. Och cirka likadana ser det ut i alla andra längre mätserier, från de ställen på jordklotet som har längre mätserier. Det som visas i media och från den köpta vetenskapen är grova justeringar för att motivera påstådd vetenskap. Sådana mätserier saknas i den verkliga världen, vilket jag redovisat lite om HÄR, om hur klimatforskare påvisat otillbörliga ingrepp i längre mätserier för att styrka propagandan.

Det som de flesta tror är kaos är egentligen mycket naturliga utvecklingar på många sätt om man tittar närmare på hur utvecklingen tar sig fram. Inte alltid glasklart och skarpt i alla avseenden men nästan alltid finns det logiska förklaringar och samband som kan hittas i nästan alla naturliga förlopp. I fallet med USA, som föll handlöst under mars kan det tyckas slumpartat men med de s.k. ML-korridorerna kan man ev. förstå utvecklingen lite bättre. Det var således ingen slump att det föll just hit, kan man som TA-nörd påstå, utan det bottnade på en mycket logisk nivå. En vändning upp tillfälligt eller under lite längre tid i USA från detta läge vore mycket logiskt och motiverat ur många perspektiv. Omvänt skulle en etablering härunder vara mycket oroande både i Vilda Västern och för den globala utvecklingen. Redan nu uppvisas extraordinär svaghet med brott av bottentrend, men det kan ännu vara tillfälliga svagheter, men mera sannolikt en långsiktigt starkt negativ indikation, även om det återhämtar sig en period framöver.

Extremväder

Alla vi som följer väder- och klimatutvecklingen lite noggrannare har säkert lagt märke till en markant skärpning av kampen mellan varmt och kallt i vissa och ibland ”nya” områden. USA sticker denna vinter ut tydligast med ständiga vandringar av kalluft som rullar över kontinenten från nord till syd, och ända långt ner mot Mexikanska Golfen många gånger. Ex VENTUSKY som sammanställer observationer och prognoser från en rad väderinstitut har som jag nämnt utmärkta illustrationer, ”i realtid” och som prognoser 14 dagar framåt i 3-timmars intervaller, över hur kampen hela tiden beräknas bölja fram och åter över jordklotet, här presenterat som ”anomalier”, dvs variationer från normallägen. Tryck på ”Spela” (Play i den engelska versionen) nere till vänster så får ni en riktig thriller närhelst ni önskar där hårda strider utkämpas utan avbrott i varierande regioner. Förutom utjämning av tryckskillnader är det egentligen lika mycket en kamp mellan energifattiga och energirika vädersystem. Utbrotten och de ökande vandringarna av kalluft både från Arktis och Antarktis skapar oupphörligen inbördeskrig lokalt, med enorma energiurladdningar i form av snö, regnoväder och starka vindar, ofta varierat med tornados och andra starka fenomen när de vertikala förloppen helt naturligt blir handgripligt stora och snabba. Allt förefaller att öka i antal och styrka och med ökade snabba växlingar där orkaner från varma hav minskar något och istället ersätts av stormar och tornados mm, vilket ofta får lika dramatiska följder i form av höga vindar och/eller extrem nederbörd. I inlandet speciellt accentuerat med vissa dagar stark vinterkyla och nästa dag stark värme.

Det vore naturligt att vi till att börja med, många decennier, kommer att få vänja oss vid fler och fler vad som populärt numera kallas ”extremväder” efter hand som klimatet sjunker neråt, om det fortsätter som det indikeras, och temperaturskillnaderna ökar mellan ekvator och poler, där extremt kall luft möter mycket varm och energirik luft betydligt närmare tropikerna än tidigare och ger ovanligt stora vertikala rörelser med stora energiurladdningar. Likt det vi sett i Australien, USA och Brasilien o.s.v. Just Nordamerika och USA ser ut att vara ett idealiskt slagfält för dessa kamper med sina nord-sydliga bergskedjor utan hindrande östvästliga bergskedjor för vandrande kalluft norr ifrån som finns på många andra håll, och energimängderna som lagras i haven är i det närmaste outtömliga varför det inte är något som kyls av eller minskar på enstaka år. ”Naturvetenskapligt obildade”, likt många journalister och politiker, tror fortfarande på påståenden om att dessa extremväder beror på en skenande uppvärmning förorsakad av människan när det egentligen är vändande klimatcykler som spelar ut sina krafter i naturen. Inte minst utefter ”The Great Divide” i Nordamerka. Både inland och kustland/hav blir naturliga slagfält i dessa dramatiska och hänsynslösa utvecklingar.

Time will tell!

Några summeringar av tidigare inlägg och slutsatser ( + referens till tidigare inlägg):

- Klimatets utveckling enligt temperaturer och hur styrkan i klimatrörelserna utvecklas kan mätas objektivt och matematiskt, och samtliga mätningar och regioner visar entydigt avtagande styrka (kapitel 28 och övriga kapitel).

- Klimatet kan analyseras och förutses långsiktigt, ofta i detaljer och följer naturliga mönster sedan årtusenden (kapitel 1 och framåt).

- Förutom grunderna enligt de så kallade vågrörelserna rör sig klimatet i korridorer (ML-kanaler) vilka kan ses som begränsningslinjer och ange riktningen på rörelserna, så länge de pågår, både i kortare och längre klimatcykler (ex. kapitel 1 och kapitel 18).

- Naturen upprepar sig i ett fåtal mönster, vilket ger möjlighet att tolka utvecklingen och förutse framtiden i olika steg (ex. kapitel 3 och 15).

- Klimatet ligger i en långsiktig (många tusen år) relativ brant utveckling neråt, där rekylerna varit begränsade innan nya lägre nivåer infunnit sig vilket kan förväntas fortsätta enl. nuvarande signaler. (ex. Kapitel 3, 8 och 23).

- Temperaturen globalt toppade 2016, södra hemisfären 1998, tropikerna 1998, Australien 2002, USA 48 (staterna i Nordamerika söder Kanada) 2012, samt Arktis och hela norra hemisfären 2016.

- Vi har starka signaler om att en långsiktig cykel från mer än hundra år sannolikt är till ända och utvecklingarna har mycket exakta inbördes vågrelationer, vilket kan studeras i bl.a. USA och Sverige enligt långa mätdata. (kapitel 18). Alla tillgängliga långa mätdata (okorrigerade) för ex Island, Sydeuropa, Australien, Sydafrika m.fl. ser ut på motsvarande sätt med relativt små variationer. De längre temperaturkurvor som redovisas i media saknar motsvarighet enligt mätdata från verkligheten.

- De längre klimatcyklerna från exempelvis 800-talet indikerar samma regelbundenhet som de från 1800-talet (kapitel 23).

- UAH satellitdata visar upp samma regelbundenhet och exakta uppträdande som de långa utvecklingarna i en mindre klimatcykel från 1984-2016 (kapitel 15).

- Utvecklingen sker i återkommande cykler, där 377 månader resp 377 år ser ut att vara de tydligaste och viktigaste, enligt naturens egna rörelsemönster. (kapitel 15 och kapitel 23).

- Vi har nu regionalt nått fram till omslagspunkter till en förväntade negativ lutning på klimatet, och det mesta talar för att det inom relativt kort tid visar sig genom sjunkande 30-åriga medelvärden även globalt (kapitel 21). Dock kan det handla om många månader i vissa regioner, beroende på utfallet framöver, men redan nu börjar allt fler ragioner trilla under sina 30-åriga medelvärden. Detta medelvärde som avgör vilken status klimatutvecklingen har för tillfället, d.v.s. positiv/uppåtriktad lutning betyder varmare klimat, medan negativ och sluttande MV betyder sjunkande klimat.

- Avgörande för indikationer på utveckling mot eventuell ny mindre eller större istid erhålls först vid etablering under cirka -1,0C (-0.94) men etablering under ca -0.15C skulle vara ett första större långsiktigt svaghetstecken. Detta har att göra med hur stora rekyler som är normala innan de sannolikt övergår till motsatt trend, enligt tolkningen av vågrörelserna.

- Utvecklingen har legat kvar i en uppåtriktad ML-kanal sedan 1984 där vi hittils vänt upp vid bottenbegränsningen, fram till december 2022 men under januari fick vi den första noteringen som tydligt spräcker denna bottentrend. Indikationerna visar fortsatt avtagande styrka och signalerna kan sägas vara nedåtriktade så länge inte etablering över den fallande taktrenden vid ca +0,50C sker.

- Resultatet av olika satellitmätningar kan skilja något, då vissa mätningar korrigeras och andra ej och i viss mån mäter olika saker, men i tekniskt perspektiv visar de precis samma sak, det vill säga avtagande styrka i temperaturutvecklingen, globalt och regionalt (kapitel 26).

- Vad som styr klimatet är för mig oväsentligt i detta sammanhang och kan ej påverkas eller styras av människan enligt data från verkliga mätserier, men allt talar för att det i allt väsentligt är globalstrålningen som är grunden för klimatets variationer (kapitel 26 och 27).

Har ni synpunkter eller frågor? Skriv till mig på:

alvar.nyren@gmail.com

-------------------------------------------------------------------------------------------

Länkar:

Tidigare avsnitt: https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-33

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-32

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-31

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-30

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-29

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-28

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-27

https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-26