Utförsbacke?
Detta är en fortsättning på tidigare serie av inlägg ang teknisk analys av klimatdata:
I Sverige har vi nästan lika bra statistik som i USA med god statistik ända från 1860 eller i alla fall sedan slutet på 1800-talet. För att jämföra olika år bör man inte blanda äpplen och päron utan jämföra en längre utveckling. Det är därför mycket chansartat att jämföra utvecklingen i kurvor upp och ner under år sett utifrån data med upplösning i dagsperspektiv.
Man kan göra flera andra studier istället, ex studera medelvärden för olika månader ex genom att mäta medelvärden för april varje år sedan 1860. Jag ser det som mera representativt i statistiksammanhang att ta ett större antal stationer och jämföra utvecklingen under längre tid hos denna grupp. Hos SMHI kan man hitta årsmedelvärden för 35 stationer med statistik från 1860 fram till 2019. Värden före 1889 lär delvis vara extrapolerade som jag förstått det så där finns ev en felfaktor men är å andra sidan av rel begränsat betydelse för en våganalys.
Det ser ut såhär i diagramform:
Det finns en hel del man INTE kan se i ett sådant diagram helt naturligt och det är det finmaskigare nätet av rörelser, ex när under åren 1930-1932 toppade dessa stationer i sin relativa utveckling i ett längre perspektiv. Det är ju inte säkert att bara för att sommaren var varmare än april det året så påbörjades försvagningen i utvecklingen just då under det året. Eller slutet av året före eller början året efter, vilket också skulle kunna varit fallet.
Detta är dock det bästa jag har att kika på för tillfället i detta avseende, och det finns många saker man kan se av ett sådant diagram och dessa data, ex:
- Medelvärdet enl den programräknade metoden är från 1860-2019 något stigande med 0,095 gr. Celsius per år. Samma blir värdet om man tar värdet från 1931-2019 faktiskt.
- Skillnaden mellan toppen 1934 och det hittils högsta medelvärdet 2014 är 0,18 gr.
- Vi har en lägre botten i perioden efter 1934, dvs botten 1975 är 0,06 gr lägre än 1942 som var lägst innan.
- Vi kan se i indikatorn längst ner som i korthet mäter styrkan i trenden att den visar en avtagande styrka så här långt efter toppen på 1990-talet.
- Vi har dessutom vad som i börssammanhang är av stort värde för analysen, s.k. divergenser, dvs högre toppar i diagrammet men lägre toppar i viktiga indikatorer. Det är oftast en mycket god indikation på förestående vändning i trenden.
- Periodiciteten är exakt 80 år mellan de utstickande topparna 1934 och 2014 (USA 81 år mellan sina två högsta). Så här långt. Som av en händelse just det som professor Wibjörn Karlén såg tidigt vilket refererades redan 2007:
Visserligen såg prof. Carlén det som rimligt med vändning kring 2020, men det kan mycket väl bli starten för den lite starkare avkylningen framöver. Den som lever ..........
- Programmets tolkning av vågorna är enl. bild och i detta fallet är jag benägen att hålla med i stora drag. Det betyder i EWT-sammanhang att nästa steg i utvecklingen så länge toppen 2014 håller sannolikt blir en s.k. C-våg av lite större modell, dvs en utförslöpa mot ca botten 1985 eller lägre. Blir det istället en nedgång mot relationen 1,275 som är en vanlig vändningsrelation för klimatdata enl de data jag sett (med värdet 188.84 vilket motsvarar 1,89 gr C ) har vi brutit den tidigare bottentrenden med ett nytt lägsta, lägre än 1871 och då kan mycket väl relationen 1,618 ( 53.70 vilket motsvarar 0,54 gr C) också bli aktuell. Då skulle vi såklart närma oss lilla istiden igen och jag bör väl hinna återkomma innan dess kan man tänka sig om jag får ha hälsan.
Närmaste månaderna ser därför ut att bl avgörande för fortsatta vägval, då även UAH är i ca motsvarande "avgörande läge", och här dräller ju data in med en förfärlig fart, en ny notering varje månad!
(Inom parentes skiljer sig dessa slutsatser minst sagt markant från de slutsatser som en meteorolog på SMHI vädrade enl ett inslag i SVT/SMHI- propaganda med lämpligt valda perioder för att stryka under katastrofen
- En rimlig tolkning, menar jag, är att temperaturtrenden efter lilla istiden toppade på 1930-talet enl det vi sett hittils, då vi med stor säkerhet kan anta att effekten av den lokala uppvärmningen kring mätstationerna sedan dess vida överstiger de 0,18 graderna enl ovan.
Dvs lokal uppvärmning gör att de samlade värdena visar för högt sett till ett större område.
Och i stort är det en mycket likartad utvecklingen i USA, Island och många andra ställen med längre statistik.
Jag skall ta ut svängarna lite till mera "för nöjes skull" i tolkningen av statistiken jag har fått in i programmet hittils och lite summariskt koppla ihop UAH-data, Sverige-data och en långsiktig utveckling över många tusen år. Då skulle man ev kunna resonera så här:
Bara hypotetiskt såklart :-) men i teorin så ............
- Eftersom medeltidens värme sannolikt väl översteg nuvarande nivåer, med ett grönt och frodigt Grönland mm och den lilla istiden därefter bildade en vådlig färd neråt under en tid, kan man tänka sig att vi nu (2016?) eller snart bildar en ny långsiktig topp som är lägre än den på medeltiden.
Lägg märke till relationerna i även de långsiktiga rörelserna. Ca 1,0 dvs ung lika stora för de stora rörelserna så här långt.
- Vidare så var toppen på 1930/40-talet sannolikt högre än dagens nivåer enl de data från verkligheten jag visat från USA och Sverige, enl ovan.
USA ser ut så här från 1900:
Jag har nämnt att vi i en mellanperiod 1998-2008 ev tagit oss igenom en mindre sk B-våg i UAH (motsvarande B-våg, häng inte upp er på ev kunskaper om komplicerade benämningar för dessa utveckligar utan "i princip..") Och i det längre sammanhanget en B-våg , efter slutet på en A-våg från 17-eller 1800-talet fram till ca 1931.
UAH här:
Man kan på börsspråk i så fall säga att vi toppade på 30-talet och därefter fick vara med om en svag rekylperiod fram till 1978 , en större B-våg (motsv.) enl utvecklingen i ex.USA och Sverige enl tidigare, innan vi nu är på väg alt avslutat en avslutande lite starkare utveckling, en C-våg (motsv) uppåt som ev tog slut 2016 med den senaste toppnoteringen enl UAH. Kan bli högre såklart men styrkan är som sagt avtagande.
När vi får/fått en ny topp, 2016 eller senare och vi ev börjar en lite mera markerad nedåtfas, därför att det skulle vara den vanligaste fortsättningen enl nuvarande utseende, skulle det i värsta fall kunna vara en påbörjad fortsatt nedgång efter en rekylperiod 1931-2016.
I värsta fall kan den bli djup och efter hand eller tom inom kort tid bli mycket stark, historiskt sett.
Ja, tom är det inte orimligt att om det kortare perspektivet slår in kan vi vara inne i en fortsättning neråt efter pausen efter lilla istiden fram till ca 1800-talets början.
Ungefär så här, baserat på den s.k. Alley 2000 kurvan enl isborrkärnor fram till efter senaste "Lilla Istid":
Men för att detta skall få aktualitet i närtid då vi ännu inte vet vet vare sig om UAH fortsätter med ca bibehållen kraft neråt inom kort och om det i så fall går under sin 1.0 alt 1.275-relation så bör UAH i så fall etablera sig under området kring 86 (motsv -0,14) i enl tidigare rader och bilden ovan.
En något tidigare indikation på större svaghet kan ev noteras om nedgången rel bestämt ger etablering under ca 114 (motsv +0,14 i UAH) då vi i så fall har vi fått en lägre botten än den i september 2018, i tillägg till den lägre toppen nu i mars 2020.
Ev ganska spännade månader, och år, framöver således på många sätt?
Comments