Copernicus ERA5 (2m), dagliga mätningar, t.o.m. 260827

260829

Ett första avsnitt i en serie med kommentarer om det aktuella läget och senaste utvecklingen, samt olika detaljer i den tekniska analysen av naturliga variationer i klimatet.

Ibland korta kommentarer, ibland längre utvikningar för de som vill studera hur man kan resonera, och meningen är att det skall bli återkommande avsnitt relaterade till utvecklingen av mätdata i främst de dagliga mätningarna, vid sidan om de månatliga sammanställningarna av månadsmedelvärden från satellitmätningar från UAH (nedre troposfären) och Copernicus ERA5 (2m).

De längre utvecklingarna och slutsatserna kring denna och andra dataserier förändras såklart inte över en natt utan den kortare utvecklingen senaste månaderna är det som är mest intressant när väl en längre serie finns på plats, men allt hör ihop och det ena bygger på det andra så det kan bli lite av varje.

Sett till senaste årens utveckling och utvecklingen efter februari 2016, som på goda grunder kan antas varit en historiskt viktig topp enligt tidigare beskrivningar, finns mycket av värdefulla detaljer att finna.

(klicka i bild för större format)

Den efterföljande vågen ner till lågpunkten 210220 skedde som så ofta i en tydlig trevåg, ABC, där A- resp C-våg var ca lika långa, vilket är det vanligaste i en inledande våg, alternativt rekyl. Det mest sannolika är att det ändå var en mycket svag inledande våg neråt då den avslutande C-vågen avslutades vid den nedre ytterkanten av den relaterade s.k. ML-korridoren från 200225, enligt översta bilden. Svagheten visas också i att vågen slutade en bra bit under mittlinjen på den längre ML-korridoren efter 2016.

(klicka i bild för större format)

ML-verktyget är enligt min erfarenhet det enklaste, bästa och mest underskattade verktyget inom den tekniska analysen och jag hade själv aldrig nått samma förtståelse utan detta verktyg. Det är magiskt att följa i såväl minutperspektiv som dags-, vecko- och månadsperspektiv då det så ofta är överraskande exakt för att förstå och förklara utvecklingen och att korrekt förvänta vändningspunkter för olika vågor. Mycket ofta slutar en normal våg nedåt vid mittenlinjen, medan en svag våg ofta tar sig ner till bottenlinjen. Fortsatt utveckling under tydliga neråtriktade korridorer betyder onormal svaghet och ev. en acceleration neråt.

Det kan tyckas lite rörigt när man lägger in flera ML-utvecklingar i samma bild men är ganska självförklarande om lägger ner lite tid och följer hur de ritas och används. Utstickande hörn (pivotpunkter) med ex. en mellanliggande ABC-våg ger parallella kanaler därefter. Enkelt och simpelt.

Motsvarande sker i en uppåtriktad utveckling då starka vågor ofta går upp till taknivån och vågor med normal styrka till mittlinjen.  Fortsatt utveckling över tydliga uppåtriktade korridorer betyder onormal styrka och ev. en acceleration uppåt.

Kan man inte tydligt se att en utveckling tydligt följer riktningen på en sådan korridor har man sannolikt inte heller förstått var en utveckling startat och var huvudtrenden pekar . Inte alltid exakta berörings- och slutpunkter men oftast övertygande och tidvis vändningar nära ytterlinjer.

Hunga Tonga inträffade 220115 och påverkade eventuellt den påbörjade utvecklingen neråt, som sannolikt var på väg mot betydligt lägre nivåer. Globalt påverkade det naturligtvis inte synbart mätningarna efter enstaka dagar men efter hand vände sannolikt utbrottet under havsytan och det enorma tillskottet av vattenånga i atmosfären utvecklingen uppåt. Toppen så här långt nåddes enligt dessa data 231119.

Efter en teoretiskt perfekt träff 250704 vid mittlinjen på en ny lite större trevåg (ABC) nedåt, vände utvecklingen upp i något som ser ut som en inledningsvis svag mellanliggande korrektion där botten 260223 blev tom lägre än denna senaste lite större botten, en s.k. oregelbunden korrektion alternativt en s.k. X-våg (en mellanliggande period mellan två delvågor). Att den större botten inträffade just 250704 styrks således av att den avslutades exakt vid mittlinjen.

(klicka i bild för större format)

Utvecklingen därefter är en påbörjad ny uppåtriktad rörelse, rekyl alt. uppgångvåg där vi nu börjar nå tydliga alternativ för möjlig ny större vändning neråt. Är det en fortsättning på utvecklingen efter toppen 231119 bör den bli brantare efter hand än den första delen fram till

250704, men det återstår att se. Går utvecklingen över tidigare topp är den större utvecklingen uppåt efter 200225 troligen inte över men styrkan i en ev. nästa större körare neråt blir troligen mera avgörande för analysen angående var vi befinner oss i utvecklingen.

Det är många både kortare och längre ML-linjer som möts i detta område så jag är mycket nyfiken om det fastnar vid någon av dessa och vänder ner eller, om vi skall högre först.

Slutsatserna enligt nuvarande utvecklingar enligt min tolkning med programmets hjälp är f.n.:

Faller vi under ca 0.61 mer än enstaka dagar är en mindre uppgång sannolikt över och vi har inlett en nedgång, alternativt en rekylperiod.

Orkar det högre har vi ex. intressant området från ca 1.05 till ca tidigare topp från 2023 vid 1.15. Blir det högre noteringar än så är det ev. en signal om att det kan gå betydligt mycket högre.

Den vilktigaste nivån neråt ser inledningsvis ut att vara ca -0.30C, med en första allvarligare signal vid ca 0.00C. Etablering därunder signalerar preliminärt återupptagande av den fallande utvecklingen som sannolikt startade ca 2016, men som ev. avbröts av utbrottet vid Hunga Tonga. (kap 70)

Den riktigt kritiska nivån ligger som tidigare vid ca -1.0C, och det som sedan återstår enligt dessa långa data är området kring -1.7C, men då är vi nere vid nivåer från lilla istiden och har små möjligheter att långsiktigt hitta en vetenskapligt motiverad botten mera noggrant.

(i ett alltför sent läge och under allvarlig tidspress, då det kan gå MYCKET lägre än så på kort tid).

Framför allt de korta gränserna flyttas något om/när vi når högre och även de längre om vi når betydligt högre, så inget står ristat i sten förrän signalerna ev. trillat in och bekräftat analysen.

I det korta perspektivet enligt "small details" så ser vi en stark utveckling just nu över mittlinjen och som indikerar fortsättning till ex. 1.14 eller högre och det är först när det ev. trillat ur nuvarande branta kanal som man kan tala om något som ser ut som "en färdig våg" efter början av augusti. Ännu lutar det således mera åt att det kan gå något högre, alt. en bra bit högre innan det vänder ner, och avslutande utvecklingar är nästan alltid de starkaste i perioder av korrektioner, men det är bara preliminära tolkningar till dess säkrare tecken erhålls.

Huruvida vi får en stark El Niño, hur stark den blir, och hur länge den varar kan naturligtvis påverka utfallet. Orsakerna saknar i de flesta fall betydelse för tolkningen av utvecklingen, då de ingår i de naturliga variationerna, men kan påverka naturens val av tillgängliga alternativ för vändning, så att säga. Resultatet blir alltid "logiskt" även om det ibland kan vara svårt att tyda förrän efteråt, och ex. avslutande vågor kan alltid tänjas ut än mera, s.k. förlängda vågor.

Just nu ser detta mest ut som en avslutande våg som ännu ej visat på ett avslut, som sagt.

Alla "normala" händelser och orsaker är inkluderade i det naturliga rörelsemönstret, utom slumpartade händelser som asteroidkrockar och STORA vulkanutbrott, brukar jag skriva. Men då hade jag inte funderat över ett större undervattensutbrott likt Hunga Tonga, som inte inträffat "i modern tid". Och som i sin tur på nytt kan ge plats för andra fenomen som El Niño m.m.

Tänkte inte på det.